ViSKlogga

En kyrka i tiden kan vara både vara demokratisk och politisk – även utan partier

Inlägg i debatt i Dagen om formerna för val till Kyrkomötet (opublicerad)

Det förs en diskussion om att Svenska kyrkan borde återgå till indirekta val som ett sätt att sätta stopp för den så kallade partipolitiseringen av kyrkan (Carlshamre & Andrén i Dagen 26/4).

Vi, som båda kandiderar för den helt fristående nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan), anser att en sådan åtgärd skulle leda till en långsam svältdöd för valdeltagandet i den svenska folkkyrkan. Den som vill ta bort direktvalet till kyrkomötet bör berätta varför någon skulle vilja gå till valurnorna om det innebär att vi ska acceptera att lämna över ansvaret till någon annan att utse kandidater till de poster som de facto kommer att bestämma hur kyrkan ska utvecklas.

Före år 2000, då kyrkan skiljdes från staten, var valet till kyrkofullmäktige det enda direktvalet medan både kyrkomötet och stiftsfullmäktige valdes indirekt av fullmäktiges ledamöter. Man såg dessa nivåer som organ för församlingarna i stället för något som gällde alla kyrkans medlemmar. Centerpartiet och POSK ville behålla det systemet men vi i ViSK tänker att det är naivt att tro att kyrkans medlemmar skulle vilja avstå från detta direkta inflytande.

Vad gäller medlemmarnas rätt att välja ledamöter till kyrkomötet i direkta val håller vi med vad Jesper Eneroth skriver i sin replik till POSK (Dagen 5/5). Men en viktig skiljelinje är att ViSK ser ett bekymmer i att tre partier fortfarande ställer upp i kyrkovalet (Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna). Vi menar att det är viktigt att få bort partipolitiken ur kyrkan men att ta bort ett direktval är ingen lösning. ViSK menar att partier naturligtvis kan ha en åsikt om kyrkor och religioners roll i samhället men de bör inte vara en kollektiv medlem i kyrkan och styra över dess verksamhet. Kyrkans förhållanden är en angelägenhet för dess medlemmar.

En nackdel med politiska partier i kyrkan är att det är svårt att skilja på vad partiet i sekulära sammanhang tycker och gör, och den del av partiet som ställer upp i kyrkovalet. Om vi tar Socialdemokraterna som exempel så talar de i sitt kyrkopolitiska program sig varma för den gästfrihet som den kristna kyrkan har utvecklat genom historien. Men sedan ser vi vad som händer i den nationella politiken när partiet stramar åt flyktingpolitiken så att det blir svårare för den som söker asyl i Sverige att bli en del av landet, och partiets politik lägger ökade bördor i form av oro och stress på människorna som söker asyl. Som vi ser det går det inte att lita på ett sådant parti - man vet inte var dess kyrkopolitiker kommer ha sin lojalitet. Det är avgörande för kyrkans väljare att de ska kunna lita på att de kandidater de röstat på ska stå upp för sin nomineringsgrupps åsikter hela vägen och inte vika sig för en ”partilinje”.

Vi blir också väldigt bekymrade när Sverigedemokraterna och nu även Alternativ för Sverige (AfS) går till offensiv och säger att de både vill avpolitisera kyrkan men samtidigt vilja göra den konservativ och nationalistisk. De har mönstrat kandidater i alla stift för det syftet. ”Ett mandat i Kyrkomötet skulle innebära det stora nationella genombrottet för vårt parti”, skriver AfS på sin hemsida. Här finns uppenbart en helt annan politisk agenda. Det är vår bestämda åsikt att kyrkomötet inte ska vara någon plats för att legitimera ett rasistiskt parti.
Vi anser att den viktigaste motkraften är att stå starka i det kristna budskapet. Ja, det kristna budskapet är starkt och tar tydlig ställning för de svaga vilket ibland gör det väldigt politiskt. Vi ska använda tron och formulera den i samhällsdebatten för att stå upp för vår övertygelse om grundläggande mänskliga rättigheter, ge en röst åt de som sällan hörs, vara ett stöd och en trygg plats för alla dem som behöver värme, omtanke och kyrkans skydd. Då tror vi att människor ser att kyrkan tar det ansvar som den är satt att ta – att förmedla ett hoppets budskap och vara en röst för dem som behöver det mest.

Om man tycker att kyrkan ska vara fri från partipolitik och man samtidigt har värderingar som lutar åt vänster - då är ViSK det självklara alternativet. Vi vill att Svenska kyrkan ska kunna vara en stark röst som tar ställning för Skapelsen, de svaga och utsatta. Och då måste kyrkan kunna vara fri att ta ställning utifrån det.
 
Brith Fäldt (ViSK), Luleå stift
Jonas Edberg (ViSK), Skara stift

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter