ViSKlogga

2021

Vi, över 130 representanter för medborgarorganisationer i Norden och Östersjöområdet, välkomnar varmt Finlands presidents, Sauli Niinistös, extremt akuta förslag att i samband med OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete) 50-års firande anordna en ny toppkonferens mellan stormakterna i ESK-anda (Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen).
 
Slutakten undertecknades i Helsingfors 1975. Presidenten anser att en ny toppkonferens kunde få de heta känslorna mellan stormakterna att svalna.  Enligt president Niinistö är den internationella situationen nödvändigtvis inte så dålig som den ser ut att vara, ty bakom fasaden försöker man även finna lösningar. Niinistö anser att Finland i den här situationen kunde ha förutsättningar att agera som förmedlare eftersom landet har en direkt diskussionsförbindelse med alla stormakter.
 
Finlands statsminister Sanna Marin uttryckte på finsk TV sitt stöd för förslaget och konstaterade att hon delar presidentens oro för det spända läget mellan stormakterna.

I januari 2021 inledde Sverige ordförandeskapet i OSSE. Utrikesminister Ann Linde konstaterade då att Sverige under året kommer att arbeta för att organisationens viktiga roll att bidra till säkerheten i regionen ska stärkas. ”För Sverige och alla andra deltagarstater utgör de åtaganden som ligger till grund för OSSE grundstenarna för vår gemensamma säkerhet. (...) Hot mot internationell fred och säkerhet och det lidande som konflikter innebär är oacceptabelt. Därför måste vi fortsätta att hålla arbetet för en lösning på konflikterna i vår region högst på vår dagordning.” Helt i denna anda förutsätter vi att Sverige ger sitt fulla stöd åt förslaget om en ny OSSE toppkonferens år 2025.
 
I 190 länder har närmare 700 organisationer och över 75 000 personer undertecknat ett löfte att engagera sig fred och att stödja icke-våldsamma aktiviteter för att avsluta alla krig och förberedelser för krig och för att skapa en hållbar och rättvis fred (World BEYOND War). Krig och militarism  dödar, skadar och traumatiserar vuxna, barn och spädbarn,  förstör miljön, urholkar de medborgerliga friheterna och undergräver ländernas ekonomier.

Otaliga appeller och skrivelser har publicerats av f.d. högt uppsatta politiker och NATO-ledare, medborgarorganisationer, grupper av prominenta personer inom olika yrkesgrupper, fredsforskare mm. med uppmaning till världens ledare att undeteckna avtalet om förbud mot kärnvapen (TPNW). Forskargrupper och fredsorganisationer runtom i världen  efterlyser dialog mellan stormakterna istället för vapenskrammel och snedvridna hotbilder och presenterar förslag för hur en sådan dialog kunde föras  och hur förtroende kunde byggas upp genom öppet och inkluderande samarbete. Humanitära och fredsbejakande organisationer förespråkar demilitarisering till förmån för global hållbar och jämställd utveckling.

Finland och Sverige har traditionellt agerat som initiativtagare för fred och nedrustning. Finlands tidigare president Urho Kekkonen gjorde två gånger, 1963 och 1978, ett förslag om en kärnvapenfri zon i Norden. Sveriges tidigare statsminister Olof Palme framförde i sitt Piteåtal 1974 kravet på ett kärnvapenfritt Europa. Det var ett livsbejakande krav vilket ledde till arbetet för en kärnvapenfri zon i Norden. I Nordiska Rådet har det framförts krav på en dylik zon. Dessvärre inrättades ingen kärnvapenfri zon i Norden eller Östersjöområdet.
 
Idag har båda länderna ett allt tätare samarbete med NATO  och USA vilket ökar spänningen i Norden och Östersjöområdet. Kärnvapen utgör en central komponent i NATO:s avskräckningspolitik och försvar och USA har kärnvapen stationerade i Europa. Både USA och Ryssland moderniserar sina kärnvapenarsenaler.

Amerikanska Lockheed Martin har fått i uppdrag att tillverka ett hypersoniskt vapensystem som avfyras från marken och har en räckvidd på 500 – 5500 km. Dylika missiler, som kan nå Moskva,  skall sannolikt stationeras i Polen eller Rumänien. Även Ryssland bygger hypersoniska mellandistansmissiler men de avfyras från ryskt territorium och kan inte nå Washington. Dylika missiler förbjöds enligt fördraget om att avskaffa mellan- och kortdistans kärnvapenmissiler (INF), vilket undertecknades av presidenterna Gorbatjov och Reagan 1987. Riskerna ökar alltså avsevärt för att ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland kommer att utspelas i Europa. I ett kärnvapenkrig är dock alla förlorare oberoende av om det utspelas i Europa eller annanstans.

En ny OSSE toppkonferens är inte endast välkommen, den är avgörande för Europas och planetens framtid.

Östersjöområdet 3.6.2021

Här kan du se alla underskrifter från de nordiska länderna och östersjöländerna

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kyrkans Tidning 9 Juni 2021

Att Svenska kyrkan för sin försörjning är beroende av skogen är alltså taget helt ur luften, skriver företrädare för Vänster i Svenska kyrkan i en replik till Markus Klefbeck.

Markus Klefbeck, präst och förtroendevald för Frimodig kyrka vill göra upp med en romantisk natursyn (KT 28/5). Argumentationen är dock rörig och Klefbeck är måhända allra mest intresserad av att framhäva anekdoter från sin verksamhet som präst i Ingatorp-Bellö församling.

För det första är det oklart vad som menas med ”en romantisk natursyn”. Vi i ViSK ansluter å vår sida till en förståelse av romantiken som en kulturell protest mot ett borgerligt, industrialiserat samhälle där alla värden förflyktigas och reduceras till en fråga om ekonomi. Vi menar, i motsats till en sådan syn, att naturen förtjänar att tillerkännas ett egenvärde. Att anta en syn på naturen som egen-värd innebär ett profetiskt återupprättande av Guds skapelse. Vi är många idag, inom och utom kyrkan, som är överens om att naturen har ett sådant egenvärde.

För det andra så spekuleras det i vad som skulle hända med församlingarnas verksamhet om intäkterna från skogen minskar. Prästlönetillgångarna står dock för mindre än 3 procent av kyrkans inkomster och vad en omställning skulle kosta är mindre än så och kan betraktas som försvinnande litet. Att Svenska kyrkan för sin försörjning är beroende av skogen är alltså taget helt ur luften.
Så låt oss istället tala om det uppenbara. Sedan 1950 har ca 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar. Artdatabankens experter bedömer att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och att mer än 900 arter är hotade. Den främsta orsaken till detta är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar och trakthyggesbruk. Naturvårdsverket skriver att ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas.” I FN:s rankning av hur stor del av ett lands yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling: Brasilien (33) och Malaysia (73).

Svenska kyrkan sköter sina skogar varken sämre eller bättre än andra skogsägare. Men kyrkan är inte vilken aktör som helst. I ”Ett biskopsbrev om klimatet” framhålls att alla varelser har ett egenvärde och att Gud älskar sin skapelse. En sådan grundhållning borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Skogen är helig, den vittnar om Guds skönhet och storhet och är mer än en källa till ekonomisk vinning.

ViSK menar att Svenska kyrkan måste befinna sig i frontlinjen för ett verkligt klimatanpassat och hållbart skogsbruk där biologisk mångfald, ekosystemets ramar och kulturvärde styr hur skogen sköts. Kyrkans skogsbruk bör vara inriktat mot ett hyggesfritt skogsbruk och kyrkan bör undvika främmande trädslag och bekämpningsmedel. Därutöver bör kyrkan avsätta minst 20 procent  av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga eller tätortsnära områden. Avsättningarna bör göras kända som kyrkoreservat.

För att detta ska bli möjligt är det nödvändigt att ändra formuleringarna i kyrkoordningen så att syftet med förvaltningen av prästlönetillgångarna inte längre är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse. På så vis får kyrkans skogar själva vara en del av förkunnelsen om Guds storhet.

Per Håkansson och Anders Lundberg
ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan)

Här kan du läsa debattartikeln i Kyrkans Tidning

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Dagen 2021-06-01

KYRKOVALET. Vi vill att Svenska kyrkan ska kämpa för jämställdhet, fred och hållbarhet och medverka till att intensifiera arbetet för rättvisa och solidaritet mellan länder och kulturer, skriver Mona Olsson, ViSK.

Vänstern i Svenska kyrkan, ViSK, vill samla alla kristna med hjärtat till vänster. Vi är en partipolitiskt obunden organisation som under de kommande fyra åren i lokala församlingar, stiftsfullmäktigen och kyrkomötet framför allt vill driva frågor kopplade till diakoni, miljö och fredsarbete.

Diakoni: Med rötterna i befrielseteologin, står vi alltid på de fattiggjordas sida. Därför är det diakonala arbetet i Svenska kyrkan mycket viktigt för oss. Kyrkopolitik, som all politik, handlar om hur man fördelar en budget och för oss är resurser till diakoniarbetet prioriterat.

Läs hela debattartikeln här.

Läs hela inlägget »

Företrädare för Svenska kyrkans skogsvård menar att de har satt upp höga ambitioner för naturvård genom att leva upp till certifieringsstandarden för sitt skogsbruk.

Det är uppenbart att detta inte räcker. Sedan 1950 har ca 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar. Artdatabankens experter bedömer idag att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och att mer än 900 arter är hotade. Den främsta orsaken till detta är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar och trakthyggesbruk. Naturvårdsverket skriver 2020 att ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. ”

Svenska kyrkan sköter sin skog varken bättre eller sämre än andra svenska skogsägare. I FN:s rankning av hur stor del av ett lands yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling som exempelvis Brasilien (33:e plats) och Malaysia (73:e plats). (DN 2018-06-22) Mot bakgrund av att Artdatabankens bedömning att certifieringsarbetet inte är tillräckligt för att bevara biologisk mångfald, och att trakthyggesbruk är den stora boven, så behöver också Svenska kyrkan anamma ett mer kritiskt förhållningssätt till både trakthyggesbruk och naturvårdsambitionen i det nuvarande certifieringssystemet.

Man hänvisar till kyrkoordningen där ”vår uppgift är att förvalta skogen i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.” I kyrkoordningen 46 kap 1§ står det att syftet med förvaltningen av prästlönetillgångarna är att bidra till ekonomiska förutsättningar för kyrkans förkunnelse. Vidare står följande i 46 kap 3§ ”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga avkastning.”

Vi menar att kyrkoordningens 46 kap 1 o 3 § måste skrivs om. Vi har goda grunder för en sådan begäran. Enligt den grundsyn på skapelsen som biskoparna lyfter fram i ”Ett biskopsbrev om klimatet” har skogen ett egenvärde i relation till Gud genom att Gud älskar sin skapelse. Denna grundhållning till skapelsen borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Skogen är helig då den i sig är en förkunnelse om Guds skönhet och storhet. Avkastningen från skogen får därför inte enbart vara ett medel för ekonomisk tillväxt då 97% av intäkterna kommer från medlemsavgifter och 3% från prästlönetillgångarna så borde det finnas utrymme att värna skapelsen på sådant sätt att medlemmar känner en glädje i att Svenska kyrkan tar sitt ansvar och kan stå som föregångare för ett förändrat skogsbruk, vilket skulle kunna leda till att fler medlemmar ansluter sig.

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) menar att en kyrka som vill värna om livet i skapelsen bör avsätta minst 20% av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden och i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation. ViSK menar att formuleringarna i 46 kap 1 o 3 § angående förvaltningen av prästlönetillgångarna måste skrivs om. Den biologiska mångfalden, ekosystemets ramar och kulturvärde måste få lov att vara styrande i hur skogen sköts och inte den ekonomiska avkastningen. ViSK menar att ett led i Svenska kyrkans försoningsarbete och i samarbete med det samiska urfolket innebär att Svenska kyrkan avstår från att sälja gammelskog, vilket är viktiga intresseområden för det samiska urfolket; denna skog ska istället omvandlas till kyrkoreservat, i ständigt skydd av Svenska kyrkan som förvaltare.

ViSK menar att Svenska kyrkan bör inrätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen; kunskapsuppbyggnaden om skogar med särskilt höga naturvärden måste intensifieras och fördjupas. ViSK menar att Svenska kyrkan måste efterleva sitt åtagande gentemot Agenda 2030 och ILO 169.

ViSK kommer att i kyrkomötet föra fram synpunkter på att Svenska kyrkan måste befinna sig i frontlinjen för att visa vägen mot ett verkligt klimatanpassat och hållbart skogsbruk. Vi i ViSK kommer att arbeta för att kyrkoordningen skrivs om.

Vi hoppas nu att andra nomineringsgrupper delar denna hållning till hur Svenska kyrkan sköter sin skog. Vi vill härmed öppna upp för ett samtal med andra nomineringsgrupper med syfte att leda till en revidering av kyrkoordningen och en radikal förändring av Svenska kyrkans skogsvård. Rösta på ViSK i kyrkovalet den 19 september 2021!

ViSK Vänstern i Svenska kyrkan

Läs hela inlägget »

Artikel i Landets Fria Tidning om Erik-Oscar Oscarsson i Härnösand.
Erik-Oscar Oscarsson, 67 år, bor i dag i Härnösand men är uppvuxen utanför Dorotea där han har sett hur hans barndoms skogar har kalhuggits av skogsbolagen. De stora kalhyggena är ett stort bekymmer menar han, både för den biologiska mångfalden och klimatet – men också för alla samer vars kultur hotas av skövlingarna. Det handlar inte bara om renbetesmarken menar han, utan också att miljön i vattendragen påverkas negativt vid stora avverkningar.

Kyrkovalet
Förutom samevalet så kandiderar Erik-Oscar Oscarsson också till kyrkovalet i höst. Han står bland annat som första kandidat för Vänstern i Svenska kyrkan, ViSK, i Härnösands pastorat och stift. Även där planerar han att driva skogsfrågorna och samers rättigheter om han blir invald.
En fråga som ViSK driver är att minst 20 procent av den skog som Svenska kyrkan äger ska omvandlas till reservat. Men Erik-Oscar Oscarsson menar att det också kan vara problematiskt med reservatsbildningar på många platser. Han är till exempel kritisk till Sveaskogs planer på reservat väster om lappmarksgränsen, eftersom han menar att det skulle lägga ”en död hand” över området.

– Folk måste också kunna leva av marken och vattnet, säger han.
Enligt rennäringslagen så har i dag endast samer som till hör en sameby rätt att använda marken inom renbetesområdena, Erik-Oscar Oscarsson och hans parti vill istället att den rätten ska tillfalla alla samer, så att även de som lever av till exempel jakt och fiske ska kunna nyttja marken utan problem.

– Det är den största och viktigaste frågan för oss, säger han.

Läs hela artikeln här.

Läs hela inlägget »

Inlägg i debatt i Dagen om formerna för val till Kyrkomötet (opublicerad)

Det förs en diskussion om att Svenska kyrkan borde återgå till indirekta val som ett sätt att sätta stopp för den så kallade partipolitiseringen av kyrkan (Carlshamre & Andrén i Dagen 26/4).

Vi, som båda kandiderar för den helt fristående nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan), anser att en sådan åtgärd skulle leda till en långsam svältdöd för valdeltagandet i den svenska folkkyrkan. Den som vill ta bort direktvalet till kyrkomötet bör berätta varför någon skulle vilja gå till valurnorna om det innebär att vi ska acceptera att lämna över ansvaret till någon annan att utse kandidater till de poster som de facto kommer att bestämma hur kyrkan ska utvecklas.

Före år 2000, då kyrkan skiljdes från staten, var valet till kyrkofullmäktige det enda direktvalet medan både kyrkomötet och stiftsfullmäktige valdes indirekt av fullmäktiges ledamöter. Man såg dessa nivåer som organ för församlingarna i stället för något som gällde alla kyrkans medlemmar. Centerpartiet och POSK ville behålla det systemet men vi i ViSK tänker att det är naivt att tro att kyrkans medlemmar skulle vilja avstå från detta direkta inflytande.

Vad gäller medlemmarnas rätt att välja ledamöter till kyrkomötet i direkta val håller vi med vad Jesper Eneroth skriver i sin replik till POSK (Dagen 5/5). Men en viktig skiljelinje är att ViSK ser ett bekymmer i att tre partier fortfarande ställer upp i kyrkovalet (Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna). Vi menar att det är viktigt att få bort partipolitiken ur kyrkan men att ta bort ett direktval är ingen lösning. ViSK menar att partier naturligtvis kan ha en åsikt om kyrkor och religioners roll i samhället men de bör inte vara en kollektiv medlem i kyrkan och styra över dess verksamhet. Kyrkans förhållanden är en angelägenhet för dess medlemmar.

En nackdel med politiska partier i kyrkan är att det är svårt att skilja på vad partiet i sekulära sammanhang tycker och gör, och den del av partiet som ställer upp i kyrkovalet. Om vi tar Socialdemokraterna som exempel så talar de i sitt kyrkopolitiska program sig varma för den gästfrihet som den kristna kyrkan har utvecklat genom historien. Men sedan ser vi vad som händer i den nationella politiken när partiet stramar åt flyktingpolitiken så att det blir svårare för den som söker asyl i Sverige att bli en del av landet, och partiets politik lägger ökade bördor i form av oro och stress på människorna som söker asyl. Som vi ser det går det inte att lita på ett sådant parti - man vet inte var dess kyrkopolitiker kommer ha sin lojalitet. Det är avgörande för kyrkans väljare att de ska kunna lita på att de kandidater de röstat på ska stå upp för sin nomineringsgrupps åsikter hela vägen och inte vika sig för en ”partilinje”.

Vi blir också väldigt bekymrade när Sverigedemokraterna och nu även Alternativ för Sverige (AfS) går till offensiv och säger att de både vill avpolitisera kyrkan men samtidigt vilja göra den konservativ och nationalistisk. De har mönstrat kandidater i alla stift för det syftet. ”Ett mandat i Kyrkomötet skulle innebära det stora nationella genombrottet för vårt parti”, skriver AfS på sin hemsida. Här finns uppenbart en helt annan politisk agenda. Det är vår bestämda åsikt att kyrkomötet inte ska vara någon plats för att legitimera ett rasistiskt parti.
Vi anser att den viktigaste motkraften är att stå starka i det kristna budskapet. Ja, det kristna budskapet är starkt och tar tydlig ställning för de svaga vilket ibland gör det väldigt politiskt. Vi ska använda tron och formulera den i samhällsdebatten för att stå upp för vår övertygelse om grundläggande mänskliga rättigheter, ge en röst åt de som sällan hörs, vara ett stöd och en trygg plats för alla dem som behöver värme, omtanke och kyrkans skydd. Då tror vi att människor ser att kyrkan tar det ansvar som den är satt att ta – att förmedla ett hoppets budskap och vara en röst för dem som behöver det mest.

Om man tycker att kyrkan ska vara fri från partipolitik och man samtidigt har värderingar som lutar åt vänster - då är ViSK det självklara alternativet. Vi vill att Svenska kyrkan ska kunna vara en stark röst som tar ställning för Skapelsen, de svaga och utsatta. Och då måste kyrkan kunna vara fri att ta ställning utifrån det.
 
Brith Fäldt (ViSK), Luleå stift
Jonas Edberg (ViSK), Skara stift

Läs hela inlägget »

Insändare i Alingsås Tidning den 14 maj 2021

I en insändare till Alingsås tidning den 9/5 skriver företrädare för Borgerligt alternativ att “politiseringen av Svenska kyrkan måste upphöra”.

Debattörerna tycker inte att kyrkan ska uttala sig i politiska frågor då de ser detta som “partipolitik”. Självklart ska inte kyrkan ta ställning för det ena eller det andra partiet i svensk politik, men om kyrkan inte ska få uttala sig i frågor som också partier pratar om blir det väldigt begränsat i vilka samhällsfrågor kyrkan kan uttala sig i. Ta klimatfrågan som exempel, det är en politisk fråga i allra högsta grad. Menar artikelförfattarna att kyrkan inte ska ta ställning för en radikal klimatomställning, då detta riskerar att uppfattas som att kyrkan är politisk?

Vi i nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) – som för första gången ställer upp i kyrkovalet i Skara stift – håller med Borgerligt alternativ om att väldigt mycket bra arbete har gjorts inom kyrkan under året som gått. Gudstjänstfirande, gemenskap och det diakonala arbetet är kyrkans primära uppgifter, men det ena behöver inte utesluta det andra. Eftersom Svenska kyrkan är en stor aktör i samhället ser vi det som en självklarhet att kyrkan då och då tar ställning i större politiska frågor som rör dess medlemmar och landet vi lever i. Att sådana ståndpunkter bör grunda sig i den kristna tron och på de kristna värderingarna är givet. Detta betyder inte att kyrkan blivit partipolitisk, utan är bara en naturlig följd av att kristendomens budskap har politiska dimensioner. Sedan finns det såklart utrymme att diskutera exakt inom vilka frågor och på vilket sätt dessa uttalanden bör ske.

Att kyrkan är öppen för alla är mycket viktigt! Ett av Jesus utmärkande drag var just hans villighet att umgås med alla typer av personer, även de som vissa ansåg som olämpligt umgänge. Självklart måste det också finnas utrymme för olika uppfattning i många frågor och det är viktigt att det finns en öppenhet inför diskussion. Samtidigt kan kyrkan inte vara en fredad zon där man aldrig behöver bli ifrågasatt. Bibeln är oundvikligt politisk, och därför måste även det man pratar om i kyrkan få vara det. Du är alltså välkommen oavsett politisk hemvist, men kan kanske inte alltid räkna med att dina åsikter får stå outmanade.

Då är det bättre att vara öppen med att det kan finnas ideologiska skiljelinjer mellan nomineringsgrupper. Namnet “Borgerligt alternativ” låter onekligen politiskt i våra öron, så vi tycker att det är konstigt att de låtsas vara opolitiska. Om vi leker med tanken att Svenska kyrkan aldrig skulle kommentera samhällsfrågor eller uttala sig i politiska frågor, så skulle även det vara en politisk handling - ett upprätthållande av status quo.

Vi i ViSK är öppna med att evangeliet innehåller politiska dimensioner. Vi vill arbeta för en öppen och inkluderande kyrka, som arbetar för solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.

Lisa Wallenstein
Kristofer Vaske
Jonas Edberg
Vänstern i Svenska kyrkan, Skara stift

Här kan du läsa insändaren i Alingsås Tidning.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kyrkans Tidning av Per Håkansson och Monica Lindmark
ViSK:s miljögrupp den 27 april 2021

Utdrag ur debattartikeln:
Vi vill härmed öppna upp för ett samtal med andra nomineringsgrupper med syfte att leda till en revidering av kyrkoordningen och en radikal förändring av Svenska kyrkans skogsvård.

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) menar att en kyrka som vill värna om livet i skapelsen bör avsätta minst 20% av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden och i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation.

Här kan du läsa hela debattartikeln
https://www.kyrkanstidning.se/debatt/upprop-ett-hallbart-skogsbruk?key=MTQ3MjA5XzE2MTk1MjA5MTM%3D

Läs hela inlägget »

Insändare i Sydöstran av Kristina Tyrberg, Viveka Söderdahl och Martina Petersson, Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 20 april 2021

Utdrag ur insändaren:
I dagarna har två av Svenska kyrkans biskopar – biskopen i Linköpings stift Martin Modéus och biskopen i Stockholms stift Andreas Holmberg - valt att gå ut i media med en vädjan till Sveriges riksdagspolitiker: ge de ensamkommande flyktingarna från Afghanistan som omfattas av gymnasielagen amnesti!
 
ViSK – Vänstern i Svenska kyrkan – vill påminna om uppgiften för kristna och alla människor av god vilja att ta Jesu uppmaning på allvar att vara salt och ljus i världen. Att verka för humanitet och för livet på jorden. Vi vill värna om en människosyn som vågar se varje människa som en resurs, oberoende av härkomst eller annat som ”avviker” från den gängse normen.
 
Här kan du läsa hela insändaren:
https://www.sydostran.se/insandare/infor-kyrkovalet-valj-livet-98cd0f33/

Läs hela inlägget »

Med uppdrag från styrelsen samlades ett gäng med olika kompetenser med miljöengagemang via zoom med start i december ifjol. Viskare som även har engagemang i olika miljöorganisationer och erfarenhet av miljöcertifikat diplomering inom kyrkan, samt representant från kyrkomötet med
intresseområde inom miljön.

Vi kom snabbt överens att skogsfrågan behövde fokuseras, och började samtala samt söka resurs hur det ser ut i nuläget, samt hur kyrkans skogsbruk kunde förändras. Vi såg där att prästlönetillgångarna handlade om skog och markresurser och andra investeringar som tillförs till kyrkan, och att det rör sig om ca 3% av intäkterna, om man slår ut totalen över Sveriges olika stift– resterande 97% av intäkterna till kyrkan kommer främst från medlemsavgifterna.

I de stift där vi analyserade hur skogsbruket sköttes mera i detalj, såg vi att Svenska Kyrkan i snitt bara ägde ca 5% naturreservat. Vi skulle se att 20% avsattes till kyrkoreservat och stå under Svenska Kyrkans ständiga ägo och förvaltning till förfogande för retreat och friluftsliv runt om i Sverige.
Detta kunde locka svenska kyrkans medlemmar att bli kvar. Kyrkans största inkomstkälla.

I dagsläget sälj ofta så kallad problemskog där konflikter uppstår exempelvis med rennäringen. Vi vill i stället att Kyrkans ska prioritera att äga sådan skog på de platser där behovet finns, för det fortsatta försoningsarbetet med ursprungsbefolkningen. Det skulle kunna ge en verklig upprättelse.

I de skogsområden 80% som vi i dagsläget inte föreslår för kyrkoreservat, vill vi se hyggesfritt skogsbruk, blandskog, ett stop att plantera in främmande trädslag som tyvärr är fortsatt giltiga i och med den nya FSC certifieringen.

Vi hoppas att Svenska kyrkan ska agera som en föregångare i skogsbruket och värna om skapelsen på ett ansvarsfullt och värdigt sätt. Förhoppningar finns att detta kunde leda till samma ansvar när det gäller statens skogsnäringar.
20% kyrkoreservat eller naturreservat av skogen är en rimlig början på en hållbar framtid.

Vi känner stort stöd i denna fråga från andra miljöorganisationers bedömningar, nu hoppas vi att detta kan realiseras. Det handlar inte bara om skogsbruk. Hela den biologiska mångfalden påverkas i skövlingarna i allt från förgiftade urlakningar under skogsmaskinerna som leder till föroreningar i grundvattennivåer till förstörelse både av utrotningshotade arter och växter.
Djurlivet måste värnas och beskyddas, alla djur exempelvis älgar och renar måste kunna tillgodogöra sig sin föda.

Vanliga växter och insekter behöver också skydd då de ingår i den biologi som behövs i naturen. Skogen bör få ha en aktiv del i en orörd natur att agera som lungor för att fånga upp koldioxid.

Vi anser att våra förslag till ett förändrat skogsbruk är en rimlig början som Svenska kyrkan har intresse i att efterleva. Vi vet att kyrkan vill värna om miljön och hoppas att våra förslag leder till att Svenska kyrkan kan stå som föregångare i frågan och som inspiration för andra näringar att efterlikna.

Om än skogen skulle borda stå helt orörd så är vår samlade bedömning att förslaget är en realistisk start på ett annat sätt att se på skogsbruket.
Arbetet fortgår för oss i miljö utskottet med motionsskrivningar, samt inom andra miljöområden där vi kan påverka Svenska kyrkan.

Vid skrivbordet / Monica Lindmark

Läs hela inlägget »

Vilka teologiska argument finns för att rösta på ViSK i kyrkovalet? Massor, visade det sig under valskolan som hölls igår (söndag) med 70 engagerade ViSKare som är redo för kyrkovalkampanj!

Var Jesus socialist? Hur inspirerad var Marx av bibeln när han skrev sina verk? I reflektioner och diskussioner fann vi många teologiska argument för att dra kyrkan åt vänster- där den bör ha sin kärnverksamhet.

Ordförande Mona Olsson talade utifrån profeten Jesaja om att dela brödet med den fattige och änkorna. Det är också vårt uppdrag i ViSK att stå på de utsattas sida. Därför vill vi satsa på diakoni.

Andra argument handlade om skapelsen och att alla döpta har ett ansvar att handla så att alla ryms i Guds rike, även växterna och djuren. För så älskade Gud världen, inte bara människorna, och därför måste vi visa respekt och omsorg för allt liv.

Ekonomiska vinstintressen sliter sönder samhället. Röster som står upp för att stå upp för en annan världsordning behövs för att människor ska kunna leva och arbeta under värdiga förhållanden. Kristendom och socialism möts i Jesus budskap om att älska sin nästa. Därför måste även ekonomiska strukturer och beslut formas av kärleken till alla människor istället för vinstmaximering. ViSK vill att Svenska kyrkan ska vara trovärdig i handling utifrån Jesus budskap.

I första Korintierbrevet står det om mänskligheten som en enda kropp med olika delar. Vi har olika uppgifter och alla är viktiga. Alla behövs på olika sätt för att skapa politik för ett levande samhälle.

Även personliga berättelser lyftes om hur kyrkan funnits där under tider av sorg och personliga tragedier. Det är en viktig roll som kyrkan har och ViSK vill att Svenska kyrkan ska kunna vara där för alla som söker henne: från olika bakgrunder, åldrar, sexuell identitet och uttryck eller tro.

Vi har ett uppdrag från Gud att arbeta för Gudsriket på jorden med Jesus som förebild. Ett förslag var att låta psalm 398 ”Vi reser ett tecken” av Jonas Jonsson med musik av Per Harling bli ViSK:s kampsång i kyrkovalrörelsen och framåt.

Vi reser ett tecken, rättvisans tecken,
måltid delad med alla.
Vi smakar den framtid de fattiga hoppas,
tid då murar skall falla.
 
/Ellen Skånberg, ersättare i styrelsen för ViSK

Läs hela inlägget »
Marjut Ervasti Marjut Ervasti

Nu har ViSK i Stockholms stift som första stiftsgrupp i ViSK bestämt vallistorna till stiftsfullmäktige i Stockholm och Kyrkomötet.

Stiftslistan toppas av Britt Björneke, Huddinge församling och Håkan Jörnehed, Maria Magdalena församling. Håkan har tidigare varit landstingsråd för Vänsterpartiet.
 
Listan till Kyrkomötet toppas av Marjut Ervasti, Hägerstens församling. Marjut är präst i Västermalms församling.

Nu arbetar vi hårt för att få kandidater att ställa upp i kyrkovalet i så många församlingar som möjligt i Stockholms stift. Anmäl dig till Britt Björneke om du är intresserad eller tipsa någon som kan vara intresserad av att ställa upp.

Läs hela inlägget »

För styrelsen började det nya året 2021 med möte. Redan den 3 januari träffades vi på Zoom. Det var stora punkter på agendan som hur årsmötet ska se ut så här år två med corona, rapport från det nystartade klimat- och miljöutskottet och planering inför valkampanjen. 2021 kommer att bli ett spännande år med många möjligheter för alla nya och gamla medlemmar att vara med och påverka ViSK och Svenska kyrkan.

Du som är medlem- passa på att värva en kamrat! Du som inte redan är medlem- signa upp nu för att få all information om hur du kan vara med under det här nya spännande året som ligger framför oss!

Ellen Skånberg, ersättare i styrelsen

Läs hela inlägget »

Nyhetsarkiv