ViSKlogga

2021

Debattartikel i Aftonbladet. Kristna V-politiker: Kyrkan ska inte vara någon spaanläggning

Vad innebär det att tro på en sårbar gud? En gud som kom ner hit till jorden och fanns mitt ibland oss, som solidariserade sig med de fattiga, de sjuka och förvisade, en gud som själv fick utstå förföljelse och lidande, en gud som var mänsklig och medmänsklig.

För oss som kristna socialister är inte vår tro bara en inre angelägenhet, att kunna krypa upp i soffan och be en bön och känna oss trygga och omslutna i vår egen lilla bubbla. Att tro innebär också att aktivt ta avstånd från kärlekslösheten och orättvisan som finns i samhället, som drabbar andra, i Sverige och i världen.
Det finns ingen motsättning i det.

Jesus sa att hans rike inte var av denna världen. Men det innebar inte att han avstod från att göra motstånd mot den tidens klassamhälle. Han angrep de proppmätta och hycklande skriftlärda, förtryckarna från Rom och drev tveklöst månglarna ur templet.

För oss är kristendomen radikal som omvärderar alla värden – de sista ska vara de första. Det är svårare för en rik att komma in i himlen än det är för en kamel att komma genom ett nålsöga, säger Jesus. För oss är det ett lika viktigt budskap att lyssna till i dag när vårt ekonomiska system exploaterar inte bara människor utan allt levande på planeten.

Vi har hundratals miljoner flyktingar som flyr från krig och terror, men också översvämningar, bränder och samhällen som inte förmått skapa rimliga möjligheter för alla att leva värdiga liv. Vi har inte bara covidpandemin, utan vi har en klimatkris som ingen kan blunda för, och vi har gapande ojämlikheter även i Sverige. Vi har utstötning av dem som ser annorlunda ut eller har en annan sexuell identitet.    
Söndag den 19 september är det val till svenska kyrkan och många tycker inte att det borde spela så stor roll vem som får majoritet i stift och församlingar, men det gör det.

Det pågår en ödesdiger kamp i samhället i dag, den märks även i svenska kyrkan. Borgerliga partier och SD vill inte erkänna den radikale Jesus eller verka i hans efterföljd genom att stå upp mot orättvisor. Det vill inte heller de så kallat opolitiska som föredrar kyrkan som ett tomt skal där de kan ha det trevligt och bekvämt, småprata vid kaffet och sjunga psalmer.

Men kyrkan är ingen spaanläggning. Det är inte bekvämt att vara kristen. Det är att bry sig och att agera mot främlingsfientlighet och för en samhällsförändring så att alla har en välkomnande plats att leva på, särskilt de minsta och utsatta. Vad som händer sedan får vi lämna åt gud, som KG Hammar sagt. Men här nere, nu, har vi skyldighet att göra det vi kan för att samhället och världen ska bli bättre.

Vänsterpartiet ställer inte upp i kyrkovalet, eftersom vi har så många medlemmar och väljare som tillhör flera olika religioner, men vi har många som kandiderar i valet för oberoende VISK, Vänstern i Svenska kyrkan. Vi kristna socialister som är verksamma där tänker absolut inte stillatigande se på när högerkrafter rycker fram i kyrkan och gör den smalare och mer uteslutande, eller när de så kallat opolitiska inte vill ha en samhällsengagerad kyrka utan bara koppla av där och ”må bra” för egen del.

Tvärtom har vi ett program som agerar med kraft för att svenska kyrkan ska vara öppen och inkluderande, att stiften stöder ideella krafter som gör stora insatser, som Stadsmissionen, Fristadsfonden, miljöorganisationer och kvinnojourer.

Vi anser också att Svenska kyrkan är mycket viktig som en gränsöverskridande gemenskap och ordnar möten över kultur-och religionsgränser. VISK vill självklart att Svenska kyrkan fördjupar samarbetet med andra religioner för att motarbeta rasism, islamofobi och antisemitism. Ärkebiskop Antje Jackelén har uttryckt det mycket fint: Vi hjälper inte andra för att de är kristna, utan för att vi är det.  Om du liksom vi håller med, glöm inte att rösta i kyrkovalet söndag 19 september.

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson V, medlem i Svenska kyrkan och i VISK
Elin Segerlind, miljöpolitisk talesperson V, medlem i Svenska kyrkan och i VISK
Mona Olsson, ordförande i VISK
Mats Högelius, vice ordförande i VISK och präst
Se artikeln här

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Corren

Svenska kyrkans verksamhet och roll i samhället är under kontinuerlig utveckling. Gudstjänstliv och firande av högtider med texter, tolkning av desamma samt sång och musik utgör grunden för den kyrkliga verksamheten och är viktiga för alla i kyrkan. Jesus budskap är angeläget att föra vidare och mitt engagemang har sin utgångspunkt i dem. En kyrka i nutid innebär att vara inkluderande och feministisk för alla och envar.

Bra ledord kan vara de som är skrivna i Romarbrevet 12:9-10, 16: ”Er kärlek ska vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning (...) Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa”.

Människans behov av andlighet kan variera under olika skeden i livet. Då och då är det vanligt att vi människor funderar på livets mening och här har Svenska kyrkan en viktig uppgift att bistå medmänniskorna med. I kyrkan finns möjlighet till ro och eftertänksamhet vilket gör det möjligt för vilken stressad person som helst att komma fram till bra sätt att hantera sin situation. Hjälp är möjligt att få av kunniga och erfarna personer i kyrkans tjänst.

En kyrka för alla innebär också att många medlemmar verkar ideellt. De ideella medarbetarna är viktiga för kyrkan. En levande kyrka behöver engagerade medlemmar som verkar tillsammans med de anställda. De ideella kan utveckla verksamheten utifrån sina olika kompetenser och livserfarenheter. Fler medlemmar kan bidra som ideella medarbetare utifrån sina egna idéer och i samförstånd med kyrkans personal. Möjligheter finns att ta tillvara de ideella i verksamhetsråden, för pilgrimsvandringar, samtalsgrupper, guider, information om kyrkornas historia, tidigare generationers betydelse i bygden, tillverkning av textilier, ikoner, träskulpturer, bevarande av inventarier, med mera. Och självklart, i enlighet med traditionen, i kyrkokörer, som textläsare och för kyrkkaffe. Då bidrar de ideella till en öppen och levande kyrka, en välkomnande kyrka, en kyrka som medlemmarna verkligen känner sig tillhöriga. Så kan kyrkan upplevas än mer närvarande i samhället och bidra till en positiv samhällsutveckling. 

Agneta Eriksson, Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK)
Se artikeln här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Sydsvenskan

Vår omvärld har alltmer kommit att kännetecknas av en konflikt där en nationalistisk agenda ställs mot internationellt samarbete, solidaritet och omtanke. Ofta tar det sig uttryck i populistiska slagord som vädjar till människors allra sämsta egenskaper som oro inför det främmande och rädsla för det som är svårt att förstå. Målet tycks vara att uppmana till hat mot sådant människor uppfattar som obekant eller hotfullt. Sverige är inget undantag, sedan 1988 finns Sverigedemokraterna, ett nationalistiskt och främlingsfientligt parti som alltjämt driver linjen att migranter inte bara ska stoppas vid gränsen utan också skickas åter till sina forna hemländer.

I Sverigedemokraternas retorik tycks ingå en föreställning om ett svenskt urtillstånd, och den som inte automatiskt passar in på beskrivningen är inte välkommen. Konflikten mellan att drivas av en nationalistisk agenda eller av solidaritet och omtanke har också nått den svenska kristenheten och skär nu rakt genom kyrkans själ.

En utlösande faktor är att det är just ett parti med ”kristen” i partibeteckningen som gått i bräschen för att släppa in Sverigedemokraterna i den politiska värmen. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch lunchar med Jimmie Åkesson och ger i P1:s lördagsintervju ett intryck av hon i allt väsentligt delar samhällsanalys med Sverigedemokraterna (13/3 2021).

Kristdemokraternas agerande är förvirrande för många som bekänner sig som kristna – att det parti som ska vara kristet glidit så långt åt höger att det inte skäms för att anamma en retorik som stammar ur främlingsfientlighet.
De senaste veckornas debatt har dock gett oss visst hopp om den svenska kristenheten.

Dagens Nyheter har berättat om människor som inte står ut med den riktning Kristdemokraterna har tagit. I ett debattinlägg i den kristna tidningen Dagen varnar Sune Olofsson, journalist och livslång pingstvän, för att Kristdemokraterna håller på att fångas in i en högerbur.

Den naturliga relation som i vissa sammanhang funnits mellan att vara troende och rösta på Kristdemokraterna (eller för den delen Liberalerna eller Moderaterna) ifrågasätts öppet och lämnar utrymme för alternativ. För oss har det blivit tydligare än någonsin att vi hör hemma i den politiska vänstern. Det är där vi finner tankar och ett språk som stämmer överens med vad vår kristna tro bjuder oss att göra. Inom ramen för en kristen vänster kan vi knyta an till Kristi uppmaning att stå på den utsattes sida.

Den 19 september är det val i Svenska kyrkan. Väljarna står då inför en situation där Sverigedemokrater och det nynazistiska Alternativ för Sverige kampanjar för att bli invalda i Kyrkomötet och i kyrkofullmäktigen runt om i landet. På så sätt hoppas de bygga sin politiska plattform. Som kristna ser vi det som vår uppgift att varna och att ställa upp ett alternativ. Vi uppmanar alla medlemmar i Svenska kyrkan att gå till valurnorna och lägga sin röst på ett alternativ som inte ger främlingsfientligheten något utrymme.

Vid sidan av debatten om högervridningen av svensk samhällspolitik pågår i kyrkliga medier en diskussion om vem som har rätt att engagera sig i hur Svenska kyrkan styrs. Gunnar Weman, före detta ärkebiskop, hävdar i den kristna tidningen Dagen att kyrkovalet måste befrias från alla kopplingar till partipolitik och att bara grupper frikopplade från ideologiska plattformar ska få ställa upp i kyrkovalet. Partipolitik och ideologi blandas samman på ett olyckligt sätt. Vi har förståelse för åsikten att de politiska partierna inte bör organisera sig i kyrkovalet, men håller inte med om att olika ideologier bör hållas utanför.
Kyrkan kan inte vara frikopplad från samhället och olika idéer om hur det ska organiseras och styras. Centrala frågor som vikten av att stärka kyrkans sociala arbete, ett öppet sinne gentemot hbtqi-personer, betydelsen av en feministisk hållning och en ansvarsfull hållning i klimatfrågor bottnar alla i ett ideologiskt förhållningssätt.

Svenska kyrkan är en viktig aktör i samhället. Dess inflytande och förtroendekapital är stort. Medlemmarna har nu möjlighet att markera vilken väg kyrkan ska gå framöver. För oss är kyrkans roll att värna änkan, den faderlöse och främlingen. Vi ser det som självklart att i sann solidarisk anda värna om den som behöver hjälp, oavsett varifrån denne kommer eller vem han eller hon är.

Mona Olsson, ordförande för ViSK, Vänstern i Svenska kyrkan.
Anders Lundberg, forskare i sociologi och samordnare för ViSK i Lunds stift.

Se debattartikeln här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Dagen

Vi läser i Dagen (27/6) om pastor Tomas Sjödins predikan om naturen som Guds hemliga vägvisare. Det är en mycket väl fångad bild av hur naturen återspeglar Guds väsen och hur naturen talar om Gud. På ett liknande sätt beskriver professor David Thurfjell i sin uppmärksammade bok om svenskens religiositet (Granskogsfolk, 2020) hur människor i naturen känner sig omslutna och inneslutna av ett större liv. Anna-Karin Hammar, teolog, går ett steg längre och hävdar att liksom Gud är helig, så är också Guds skapelse helig. Gud kommer till oss, skriver hon, som en vanlig snigel (Att finna Gud i en snigel, 2021). Naturen har därför ett egenvärde och äger rättigheter som behöver respekteras.

Den svenska naturen är dock hotad. Särskilt tydligt har detta varit i debatten om biologisk mångfald. Artdatabankens experter bedömer att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och att mer än 900 arter är hotade. Den främsta orsaken till detta är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar och trakthyggesbruk. Naturvårdsverket skriver 2020: “Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas.”

Svenska kyrkan, som är en av landets största skogsägare, sköter sin skog varken bättre eller sämre än andra svenska skogsägare. Men de certifierings-system som svensk skogsvård följer är i dag inte tillräckliga. Sedan 1950 har cirka 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar.

I FN:s rankning av hur stor del av ett lands yta som utgörs av skyddad natur hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling, exempelvis Brasilien som ligger på 33:e plats och Malaysia på 73:e plats (DN 22/6 -18).

Särskilt intressant ur vårt perspektiv är det faktum att Svenska kyrkans författning, kyrkoordningen, sätter en tydlig gräns för den naturvårdande ambitionen. I kyrkoordningen 46 kapitlet 1 § står det att syftet med förvaltningen av prästlönetillgångarna (det vill säga kyrkans skogsegendomar) är att bidra till ekonomiska förutsättningar för kyrkans förkunnelse. Vidare står det i 46 kapitlet 3 § att “Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga avkastning.”

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) menar att paragraferna i detta kapitel måste skrivas om för att möjliggöra en naturvård som går bortom en alltför snäv ekonomisk hänsyn och i stället främst värnar de naturvärden kyrkan har att förvalta. Och vi har goda grunder för en sådan önskan. Enligt den grundsyn på skapelsen som biskoparna lyfter fram i Ett biskopsbrev om klimatet (2019) har skogen ett egenvärde i relation till Gud genom att Gud älskar sin skapelse.

Denna grundhållning till skapelsen borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Skogen är helig då den i sig är en förkunnelse om Guds skönhet och storhet. Avkastningen från skogen får därför inte enbart vara ett medel för ekonomisk tillväxt. Också formuleringarna angående förvaltningen av prästlönetillgångarna i samma paragrafer måste skrivas om. Den biologiska mångfalden, ekosystemets ramar och kulturvärde måste få lov att vara styrande i hur skogen sköts och inte enbart den ekonomiska avkastningen. En kyrka som vill värna om livet i skapelsen bör avsätta minst 20 procent av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden och i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation.

Visk menar att ett led i Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska urfolket måste innebära att Svenska kyrkan avstår från att sälja gammelskog, vilket är viktiga intresseområden för det samiska urfolket. Denna skog ska i stället omvandlas till kyrkoreservat, i ständigt skydd av Svenska kyrkan som förvaltare. Svenska kyrkan bör inrätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen; kunskapsuppbyggnaden om skogar med särskilt höga naturvärden måste intensifieras och fördjupas. Svenska kyrkan måste också efterleva sitt åtagande gentemot Agenda 2030 och ILOs konvention om ursprungsfolk och stamfolk. Detta vore en ambitiös agenda. Att ändra i kyrkoordningen kommer att kräva en bred uppslutning och vi tror att många goda krafter vill göra gemensam sak med oss.

Anders Lundberg och Per Håkansson, ViSK.

Se debattartikeln här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kinda-Posten

I höst har över 5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan möjlighet att lägga sin röst på vilka som ska styra organisationen. ViSK – Vänstern i Svenska kyrkan, tror på en öppen och demokratiskt styrd folkkyrka där arbetet för en solidarisk kyrka är en av hörnstenarna.

Vi inspireras av befrielseteologerna, som tidigt insåg att tro och politik går hand i hand. De kämpade för att ge folket utbildning och verktyg för att förändra, inte bara sin egen situation, utan för att förändra hela det korrupta samhället. Befrielseteologin behövs mer än någonsin i Sverige idag. Vi ser hur politiker drar åt tumskruvarna på de fattiggjorda och det blir allt fler som faller genom det glesa skyddsnätet i samhället.

Svenska kyrkans diakoner brukar vara de första som upptäcker bristerna, då många drar sig för att i första hand gå till ”socialen”. Vi vill hjälpa diakonerna att verka politiskt diakonalt där vi måste medverka till en förändrad lagstiftning där vi ser att det behövs. Och självklart behövs det mer resurser till diakoniarbetet.
För bara ett par månader sedan kom en ny svensk översättning av Paolo Freires bok som tidigare hette ”Pedagogik för förtryckta”, men som numera i bättre överensstämmelse med författarens intention, heter ”De förtrycktas pedagogik”. Författaren skriver i sin dedikation ”Tillägnas världens förtryckta, samt dem som ser sig själva i dem, lider med dem. Men som framför allt kämpar vid deras sida.” I den andan vill vi verka.

Vi ser hur odemokratiska krafter mobiliserar för att intervenera Svenska kyrkan. Därför är det viktigt att du som tillhör Svenska kyrkan, går och röstar den 19 september. Eller utnyttjar möjligheten att förtidsrösta från den 9 september. I Svenska kyrkan har även 16-åringar möjlighet att rösta. Kan vi mobilisera deras röster, så kan det öppna en väg in i kyrkan för dem.

Mona Olsson, ordförande för ViSK – Vänstern i Svenska kyrkan

Se debattartikeln här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kinda-posten

Den 19 september är det kyrkoval. Kyrkovalet brukar kallas det glömda valet då få går och röstar. Varför är det viktigt att gå och rösta?

Genom att rösta kan du påverka Svenska kyrkans framtida utveckling. Din röst har betydelse. VISK står upp för humanism. Vi lägger stor vikt vid försvaret av allas lika värde och motarbetar starka krafter, som vill driva Svenska kyrkan i högernationalistisk riktning. Vi vill se en folkkyrka där alla har en plats. En kyrka mitt i byn, som deltar i och delar människors liv i vardagen. Vi arbetar för att ta tillvara alla människors unika resurser oavsett ursprung. Vi motsätter oss de krafter, som vill underminera kvinnors ställning och de som vill marginalisera, skuldbelägga och stänga ute flyktingar från vårt samhälle och kyrka. Vi vill se en amnesti för alla ensamkommande ungdomar.

Klimatet är vår tids största utmaning. Här kan kyrkan göra mer. Kyrkan är landets 5:e största skogsägare. För att klara omställning till ett hållbart samhälle måste kyrkans skogspolitik förändras i grunden. Det gäller i Linköpings stift och hela landet. Vi kan inte fortsätta att kalhugga stora skogsområden, som bidrar till massiva koldioxidutsläpp. Inte heller fortsätta med att ensidigt använda plantageliknande skogsmetoder och plantera framförallt gran. Det utarmar den biologiska mångfalden. Ett hållbart skogsbruk, som absorberar kol behövs och måste värnas i Skandinavien liksom i Amazonas, Sibirien och andra områden, som lämpar sig för skog. I Linköpings stift vill vi att en plan tas fram under nästa år och att vi senast 2030 har ställt om vårt skogsbruk till ett långsiktigt ekologiskt hållbart perspektiv.

Linköpings stiftsstyrelse har påbörjat ett arbete med att Regnbågscertifiera den egna verksamheten. Tanken var att lära oss mer om hbtq-personers situation. Vi ville vara ett föredöme. Den lovvärda satsningen har gått i stå och runnit ut i sanden. Arbetet i stiftet och i dess styrelse måste återupptas och intensifieras.
VISK vill vara med och bidra till att kyrkans arbete utvecklas. Många goda insatser görs inom Svenska kyrkan och i Linköpings stift. Det kristna kärleksbudskapet är en viktig ledstjärna. På många områden går kyrkan före och värnar skapelsen. Kyrkan inspirerar och står upp för jämlikhet, humanism och solidaritet och för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kyrkan försvarar och skyddar grundläggande mänskliga rättigheter och allas lika värde både här hemma och i andra länder. Kyrkan är en viktig part i det internationella solidaritetsarbetet och bidrar till insatser, som lyfter människor och inte minst kvinnor och barn ur förtryck och fattigdom. Aktiva inom kyrkan arbetar för fred och motsätter sig ett svenskt Nato-medlemskap.

Anders Lind, kandidat i kyrkovalet för VISK, Vänstern i Svenska Kyrkan i Linköpings stift och nomineringsgruppen Levande församlingar i Kinda pastorat

Läs artikeln här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Tidningen Syre

Sveriges skogar är naturtillgångar väl värda att bevara. I arbetet med att trygga hållbar utveckling för kommande generationer behöver vi använda alla till buds stående verktyg. Skogens bevarande är nyckeln i arbetet med två av våra mest akuta samhällsutmaningar på klimat- och miljöområdet, nämligen klimatförändringen samt förlusten av biologisk mångfald.

Svenska kyrkan är en viktig aktör i detta arbete. Skogsinnehavet som förvaltas av Svenska kyrkan uppgår till drygt 400 000 hektar skog, vilket gör organisationen till en av Sveriges största och viktigaste aktörer i arbetet med hållbart skogsbruk.

Jag kandiderar där för den oberoende nomineringsgruppen Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) i de olika kyrkovalen 19 september. För oss i Visk är skogsfrågan är den enskilt viktigaste frågan att driva på miljöområdet, eftersom den är så konkret. De viktigaste punkterna på vårt valprogram är att dra samhället i en hållbar riktning, såväl ekologiskt som socialt.

Att förhindra förlust av biologisk mångfald samt att motverka klimatförändringar är två separata miljömål inom ramen för Agenda 2030 och de 17 olika globala målen för hållbar utveckling. Sverige som nation förbinder sig att sträva aktivt mot måluppfyllelse i detta med miljödepartementet och statsråd Per Bolund som ytterst ansvarig i arbetet.

Skogens förvaltning som verktyg i hållbarhetsarbetet aktualiserades i veckan på hög politisk nivå i veckan när Dagens nyheter den 14 juni publicerade en artikel i vilken EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius kritiserar Sveriges arbete med skogliga frågor. EU:s granskning av svenskt skogsbruk går stick i stäv med bedömningar som Skogsstyrelsen själva gjort, vilket problematiserar bedömning av hur svenska skogar egentligen mår och bör förvaltas framgent. Otvetydigt är att skogsfrågan behöver hanteras kraftfullt och att arbetet underlättas om fler parter kan samverka. Här är Svenska kyrkans arbete viktigt.

Kyrkans skogstillgångar förvaltas på stiftsnivå, med grund i antagna policydokument i form av kyrkoordningen. Avverkningen av svenska skogar är inte hållbar. Vi måste låta en större andel skog stå orörd, till exempel genom att implementera hyggesfria skogsbruksmetoder. Växande skogar agerar kolsänkor i kampen mot utsläpp och klimatförändring. Intakta stående skogar är artrika miljöer, vilket borgar för att vi klarar av vårt bevarande av biologisk mångfald, vilket i sin tur tryggar mängder av ekosystemtjänster för framtida generationer.
I höst är det val till Svenska kyrkan och då kan du lägga din röst på Vänstern i Svenska kyrkan om du vill att klimat- och miljöfrågor i allmänhet och skogsfrågan i synnerhet ska vara i fokus i kyrkans arbete. En röst på Visk är en röst för skogens bevarande, vilket är nyckeln till en hållbar framtid med biologisk mångfald, där Kyrkans skogsskötsel inte bidrar till klimatförändringen.

Martin Öst, Vänstern i Svenska kyrkan

Läs artikeln här.

Läs hela inlägget »

Insändare Allehanda

Slutreplik på Bibeln har inte mycket till övers för ”hjärtan till vänster” (Allehanda 4/7).

ViSK, Vänstern i Svenska Kyrkan vill dra kyrkan åt vänster. Att vi metaforiskt ser oss ha hjärtat till vänster beror på de frågor vi värderar högst. Viktigast av allt är alla människors lika värde och att kyrkan därför ska vara en röst för dem som inte hörs, både i Sverige och i andra länder.

Det handlar även om urfolkens rättigheter. Det är bra att svenska kyrkan påbörjat en försoningsprocess med vårt urfolk, samerna, men det är viktigt att kyrkan också sätter ner foten mot de kränkningar och hatbrott som riktas mot samer. Svenska staten har under 400 år förtryckt och koloniserat den samiska kulturen. Idag förstörs och exploateras samisk mark genom gruvor, vindkraft och skogsavverkningar. Samtidigt som koloniseringen fortsätter bedrivs rasism och diskriminering mot samer helt öppet utan att de styrande bryr sig. Svenska kyrkan arbetar idag aktivt med sin skuld mot samerna genom bland annat en vitbok. I höst kommer en förlåtelsegudstjänst att hållas, men ViSK tycker att det inte får sluta där, med fina ord. När kyrkan har bett om ursäkt måste den också visa sin vilja genom handling.

Bibelordet ”Du skall älska din nästa så som dig själv” handlar om alla människors lika värde. Vi tycker det är viktigt med HBTQ-personers rättigheter, att kyrkan verkar mot de fördömande attityder som genomsyrar samhället. Kyrkan ska vara välkomnande för alla oavsett könsidentitet eller frånvaro av densamma. Lika värde handlar som vi ser det även om att upplåta hjälp till migranter och flyktingar. ”Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud.” 3 Mos 19:33-34.

Vi med hjärtat till vänster ser den sociala diakonin som värdefull, dels för att den lindrar ensamheten eftersom nöden är stor. I samhället är den offentliga välfärden ständigt underfinansierad och nedprioriterad, vilket får till följd att samhället hårdnar och klyftorna ökar. Utredningar visar att klyftorna i Sverige ökar snabbast inom hela OECD-området. Den sociala diakonin behövs för många socialt utsatta människor.

Sist men inte minst handlar våra vänstervärderingar om klimat och miljö. I det biskopsbrev om klimatet som lämnade trycket 2019 framkommer tydligt att kyrkan har ett ansvar för skapelsen. Därför är det viktigt att kyrkan som Sveriges femte största skogsägare tar sitt ansvar och avsätter stora områden som reservat för att bevara den ekologiska mångfalden, samt för rekreation och hälsa och sist men inte minst som en försonings gest mot vårt urfolk.
Vi inom ViSK, med hjärtat till vänster ser Jesu liv och lära som en stor inspirationskälla eftersom han genom sitt handlande visade på socialistiska värderingar. Genom ett aktivt ställningstagande kan vi förändra både kyrkan och samhället. Om inte nu - när? Om inte vi - vem? I höst har du chans att rösta rött.

Marie Buhr, för ViSK, Vänstern i Svenska kyrkan

Se insändaren här.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Tidningen Rösten

Sveriges skogar är naturtillgångar väl värda att bevara. I arbetet med att trygga hållbar utveckling för kommande generationer behöver vi använda alla till buds stående verktyg.

Svenska kyrkan är en viktig aktör i detta arbete. Skogsinnehavet som förvaltas av Svenska kyrkan uppgår till drygt ‪400 000 hektar skog, vilket gör organisationen till en av Sveriges största och viktigaste aktörer i arbetet med hållbart skogsbruk.

Skogens bevarande och hållbar skötsel är nyckeln i arbetet med två av våra viktigaste och mest akuta samhällsutmaningar på klimat- och miljöområdet, nämligen klimatförändringen med global uppvärmning samt förlusten av biologisk mångfald. Därtill kommer de egen- samt kulturvärden som bärs upp av levande skogar lokalt i vårt landskap.

Den 19 september är det val till Svenska kyrkan och din röst gör skillnad. Eftersom Svenska kyrkan är demokratiskt styrd kan din röst vara avgörande för skogens framtid. För oss i Visk (Vänstern i Svenska kyrkan) är skogsfrågan den enskilt viktigaste frågan för oss att driva på miljöområdet, eftersom den är så konkret. De viktigaste punkterna på vårt valprogram är att dra samhället i en hållbar riktning; såväl ekologiskt som socialt.

Att förhindra förlust av Biologisk mångfald samt att motverka klimatförändringar är två separata miljömål inom ramen för Agenda 2030 och de 17 olika globala målen för hållbar utveckling. Sverige som nation förbinder sig att sträva aktivt mot måluppfyllelse i detta med Miljödepartementet och statsråd Per Bolund som ytterst ansvarig i arbetet. Skogens förvaltning som verktyg i hållbarhetsarbetet aktualiserades på hög politisk nivå i veckan när Dagens Nyheter,14 juni, publicerade en artikel i vilken EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius kritiserar Sveriges arbete med skogliga frågor. EU:s granskning av svenskt skogsbruk går stick i stäv med bedömningar som Skogsstyrelsen själva gjort vilket problematiserar bedömning av hur svenska skogar egentligen mår och bör förvaltas framgent. Otvetydigt är att skogsfrågan behöver hanteras kraftfullt och att arbetet underlättas om fler parter kan samverka. Här är Svenska kyrkans arbete viktigt.

Växande skogar agerar kolsänkor i kampen mot utsläpp och klimatförändring
Ett konkret förslag är att vi vill ändra på formuleringar i Kyrkoordningen där krav på ekonomisk vinning skall strykas till förmån för den hållbarhet som krävs för att rädda klimatet. Kyrkans skogstillgångar förvaltas på stiftsnivå, med grund i antagna policydokument i form av Kyrkoordningen. Avverkningen av svenska skogar är inte hållbar. Vi måste låta en större andel skog stå orörd till exempel genom att implementera hyggesfria skogsbruksmetoder. Intakta stående skogar är artrika miljöer, vilket borgar för att vi klarar av vårt bevarande av biologisk mångfald, vilket i sin tur tryggar mängder av ekosystemtjänster för framtida generationer.

I höst är det val till Svenska kyrkan och då kan du lägga din röst på Vänstern i Svenska kyrkan om du vill att klimat- och miljöfrågor i allmänt samt skogsfrågan i synnerhet ska vara i fokus i kyrkans arbete. En röst på Visk, är en röst för skogens bevarande vilket är nyckeln för en hållbar framtid med biologisk mångfald samt fri från klimatförändring.

Martin Öst kandiderar till den oberoende nomineringsgruppen Visk i de olika kyrkovalen till lokalt Kommunfullmäktige, regionalt Stiftsfullmäktige samt nationellt till Kyrkomötet.

Martin Öst
Vänstern i Svenska kyrkan

Läs hela inlägget »

Insändare Allehanda.se

ViSK, Vänstern i Svenska kyrkan vill samla alla medlemmar i Svenska kyrkan med hjärtat till vänster. Vi är en partipolitiskt obunden organisation som under de kommande fyra åren i lokala församlingar, stiftsfullmäktigen och kyrkomötet framför allt vill driva frågor kopplade till diakoni, miljö och fredsarbete. Diakoni (kyrkans sociala arbete): Med rötterna i befrielseteologin (en kristen politisk/teologisk inriktning som uppkom på 60-talet i länder med stora sociala och politiska orättvisor), står vi alltid på de fattiggjordas sida (de som gjorts fattiga). Därför är det diakonala arbetet i Svenska kyrkan mycket viktigt för oss.

Läs hela insändaren här.

Läs hela inlägget »

Insändare i Dala-demokraten

Sveriges skogar är naturtillgångar väl värda att bevara. I arbetet med att trygga hållbar utveckling för kommande generationer behöver vi använda alla till buds stående verktyg. Skogens bevarande och hållbar skötsel är nyckeln i arbetet med två av våra viktigaste och mest akuta samhällsutmaningar på klimat- och miljöområdet, nämligen klimatförändringen med global uppvärmning samt förlusten av biologisk mångfald. Därtill kommer de egen- samt kulturvärden som bärs upp av levande skogar lokalt i vårt landskap.

Svenska kyrkan är en viktig aktör i detta arbete. Skogsinnehavet som förvaltas av Svenska kyrkan uppgår till drygt 400 000 hektar skog, vilket gör organisationen till en av Sveriges största och viktigaste aktörer i arbetet med hållbart skogsbruk.

Eftersom Svenska kyrkan är demokratiskt styrd kan din röst vara avgörande för skogens framtid. För oss i Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) är skogsfrågan är den enskilt viktigaste frågan för oss att driva på miljöområdet, eftersom den är så konkret. De viktigaste punkterna på vårt valprogram är att dra samhället i en hållbar riktning; såväl ekologiskt som socialt.

Att förhindra förlust av biologisk mångfald samt att motverka klimatförändringar är två separata miljömål inom ramen för Agenda 2030 och de 17 olika globala målen för hållbar utveckling. Sverige som nation förbinder sig att sträva aktivt mot måluppfyllelse i detta med Miljödepartementet och statsråd Per Bolund som ytterst ansvarig i arbetet. Skogens förvaltning som verktyg i hållbarhetsarbetet aktualiserades i veckan på hög politisk nivå i veckan när Dagens Nyheter,14 juni, publicerade en artikel i vilken EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius kritiserar Sveriges arbete med skogliga frågor. EU:s granskning av svenskt skogsbruk går stick i stäv med bedömningar som Skogsstyrelsen själva gjort vilket problematiserar bedömning av hur svenska skogar egentligen mår och bör förvaltas framgent. Otvetydigt är att skogsfrågan behöver hanteras kraftfullt och att arbetet underlättas om fler parter kan samverka. Här är Svenska kyrkans arbete viktigt.

Ett konkret förslag är att vi vill ändra på formuleringar i Kyrkoordningen där krav på ekonomisk vinning skall strykas till förmån för den hållbarhet som krävs för att rädda klimatet. Kyrkans skogstillgångar förvaltas på stiftsnivå, med grund i antagna policydokument i form av Kyrkoordningen. Avverkningen av svenska skogar är inte hållbar. Vi måste låta en större andel skog stå orörd till exempel genom att implementera hyggesfria skogsbruksmetoder. Växande skogar agerar kolsänkor i kampen mot utsläpp och klimatförändring. Intakta stående skogar är artrika miljöer, vilket borgar för att vi klarar av vårt bevarande av biologisk mångfald, vilket i sin tur tryggar mängder av ekosystemtjänster för framtida generationer.

Martin Öst
Vänstern i Svenska kyrkan

Se insändaren här.

Läs hela inlägget »

Vi, över 130 representanter för medborgarorganisationer i Norden och Östersjöområdet, välkomnar varmt Finlands presidents, Sauli Niinistös, extremt akuta förslag att i samband med OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete) 50-års firande anordna en ny toppkonferens mellan stormakterna i ESK-anda (Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen).
 
Slutakten undertecknades i Helsingfors 1975. Presidenten anser att en ny toppkonferens kunde få de heta känslorna mellan stormakterna att svalna.  Enligt president Niinistö är den internationella situationen nödvändigtvis inte så dålig som den ser ut att vara, ty bakom fasaden försöker man även finna lösningar. Niinistö anser att Finland i den här situationen kunde ha förutsättningar att agera som förmedlare eftersom landet har en direkt diskussionsförbindelse med alla stormakter.
 
Finlands statsminister Sanna Marin uttryckte på finsk TV sitt stöd för förslaget och konstaterade att hon delar presidentens oro för det spända läget mellan stormakterna.

I januari 2021 inledde Sverige ordförandeskapet i OSSE. Utrikesminister Ann Linde konstaterade då att Sverige under året kommer att arbeta för att organisationens viktiga roll att bidra till säkerheten i regionen ska stärkas. ”För Sverige och alla andra deltagarstater utgör de åtaganden som ligger till grund för OSSE grundstenarna för vår gemensamma säkerhet. (...) Hot mot internationell fred och säkerhet och det lidande som konflikter innebär är oacceptabelt. Därför måste vi fortsätta att hålla arbetet för en lösning på konflikterna i vår region högst på vår dagordning.” Helt i denna anda förutsätter vi att Sverige ger sitt fulla stöd åt förslaget om en ny OSSE toppkonferens år 2025.
 
I 190 länder har närmare 700 organisationer och över 75 000 personer undertecknat ett löfte att engagera sig fred och att stödja icke-våldsamma aktiviteter för att avsluta alla krig och förberedelser för krig och för att skapa en hållbar och rättvis fred (World BEYOND War). Krig och militarism  dödar, skadar och traumatiserar vuxna, barn och spädbarn,  förstör miljön, urholkar de medborgerliga friheterna och undergräver ländernas ekonomier.

Otaliga appeller och skrivelser har publicerats av f.d. högt uppsatta politiker och NATO-ledare, medborgarorganisationer, grupper av prominenta personer inom olika yrkesgrupper, fredsforskare mm. med uppmaning till världens ledare att undeteckna avtalet om förbud mot kärnvapen (TPNW). Forskargrupper och fredsorganisationer runtom i världen  efterlyser dialog mellan stormakterna istället för vapenskrammel och snedvridna hotbilder och presenterar förslag för hur en sådan dialog kunde föras  och hur förtroende kunde byggas upp genom öppet och inkluderande samarbete. Humanitära och fredsbejakande organisationer förespråkar demilitarisering till förmån för global hållbar och jämställd utveckling.

Finland och Sverige har traditionellt agerat som initiativtagare för fred och nedrustning. Finlands tidigare president Urho Kekkonen gjorde två gånger, 1963 och 1978, ett förslag om en kärnvapenfri zon i Norden. Sveriges tidigare statsminister Olof Palme framförde i sitt Piteåtal 1974 kravet på ett kärnvapenfritt Europa. Det var ett livsbejakande krav vilket ledde till arbetet för en kärnvapenfri zon i Norden. I Nordiska Rådet har det framförts krav på en dylik zon. Dessvärre inrättades ingen kärnvapenfri zon i Norden eller Östersjöområdet.
 
Idag har båda länderna ett allt tätare samarbete med NATO  och USA vilket ökar spänningen i Norden och Östersjöområdet. Kärnvapen utgör en central komponent i NATO:s avskräckningspolitik och försvar och USA har kärnvapen stationerade i Europa. Både USA och Ryssland moderniserar sina kärnvapenarsenaler.

Amerikanska Lockheed Martin har fått i uppdrag att tillverka ett hypersoniskt vapensystem som avfyras från marken och har en räckvidd på 500 – 5500 km. Dylika missiler, som kan nå Moskva,  skall sannolikt stationeras i Polen eller Rumänien. Även Ryssland bygger hypersoniska mellandistansmissiler men de avfyras från ryskt territorium och kan inte nå Washington. Dylika missiler förbjöds enligt fördraget om att avskaffa mellan- och kortdistans kärnvapenmissiler (INF), vilket undertecknades av presidenterna Gorbatjov och Reagan 1987. Riskerna ökar alltså avsevärt för att ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland kommer att utspelas i Europa. I ett kärnvapenkrig är dock alla förlorare oberoende av om det utspelas i Europa eller annanstans.

En ny OSSE toppkonferens är inte endast välkommen, den är avgörande för Europas och planetens framtid.

Östersjöområdet 3.6.2021

Här kan du se alla underskrifter från de nordiska länderna och östersjöländerna

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kyrkans Tidning 9 Juni 2021

Att Svenska kyrkan för sin försörjning är beroende av skogen är alltså taget helt ur luften, skriver företrädare för Vänster i Svenska kyrkan i en replik till Markus Klefbeck.

Markus Klefbeck, präst och förtroendevald för Frimodig kyrka vill göra upp med en romantisk natursyn (KT 28/5). Argumentationen är dock rörig och Klefbeck är måhända allra mest intresserad av att framhäva anekdoter från sin verksamhet som präst i Ingatorp-Bellö församling.

För det första är det oklart vad som menas med ”en romantisk natursyn”. Vi i ViSK ansluter å vår sida till en förståelse av romantiken som en kulturell protest mot ett borgerligt, industrialiserat samhälle där alla värden förflyktigas och reduceras till en fråga om ekonomi. Vi menar, i motsats till en sådan syn, att naturen förtjänar att tillerkännas ett egenvärde. Att anta en syn på naturen som egen-värd innebär ett profetiskt återupprättande av Guds skapelse. Vi är många idag, inom och utom kyrkan, som är överens om att naturen har ett sådant egenvärde.

För det andra så spekuleras det i vad som skulle hända med församlingarnas verksamhet om intäkterna från skogen minskar. Prästlönetillgångarna står dock för mindre än 3 procent av kyrkans inkomster och vad en omställning skulle kosta är mindre än så och kan betraktas som försvinnande litet. Att Svenska kyrkan för sin försörjning är beroende av skogen är alltså taget helt ur luften.
Så låt oss istället tala om det uppenbara. Sedan 1950 har ca 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar. Artdatabankens experter bedömer att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och att mer än 900 arter är hotade. Den främsta orsaken till detta är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar och trakthyggesbruk. Naturvårdsverket skriver att ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas.” I FN:s rankning av hur stor del av ett lands yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling: Brasilien (33) och Malaysia (73).

Svenska kyrkan sköter sina skogar varken sämre eller bättre än andra skogsägare. Men kyrkan är inte vilken aktör som helst. I ”Ett biskopsbrev om klimatet” framhålls att alla varelser har ett egenvärde och att Gud älskar sin skapelse. En sådan grundhållning borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Skogen är helig, den vittnar om Guds skönhet och storhet och är mer än en källa till ekonomisk vinning.

ViSK menar att Svenska kyrkan måste befinna sig i frontlinjen för ett verkligt klimatanpassat och hållbart skogsbruk där biologisk mångfald, ekosystemets ramar och kulturvärde styr hur skogen sköts. Kyrkans skogsbruk bör vara inriktat mot ett hyggesfritt skogsbruk och kyrkan bör undvika främmande trädslag och bekämpningsmedel. Därutöver bör kyrkan avsätta minst 20 procent  av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga eller tätortsnära områden. Avsättningarna bör göras kända som kyrkoreservat.

För att detta ska bli möjligt är det nödvändigt att ändra formuleringarna i kyrkoordningen så att syftet med förvaltningen av prästlönetillgångarna inte längre är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse. På så vis får kyrkans skogar själva vara en del av förkunnelsen om Guds storhet.

Per Håkansson och Anders Lundberg
ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan)

Här kan du läsa debattartikeln i Kyrkans Tidning

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Dagen 2021-06-01

KYRKOVALET. Vi vill att Svenska kyrkan ska kämpa för jämställdhet, fred och hållbarhet och medverka till att intensifiera arbetet för rättvisa och solidaritet mellan länder och kulturer, skriver Mona Olsson, ViSK.

Vänstern i Svenska kyrkan, ViSK, vill samla alla kristna med hjärtat till vänster. Vi är en partipolitiskt obunden organisation som under de kommande fyra åren i lokala församlingar, stiftsfullmäktigen och kyrkomötet framför allt vill driva frågor kopplade till diakoni, miljö och fredsarbete.

Diakoni: Med rötterna i befrielseteologin, står vi alltid på de fattiggjordas sida. Därför är det diakonala arbetet i Svenska kyrkan mycket viktigt för oss. Kyrkopolitik, som all politik, handlar om hur man fördelar en budget och för oss är resurser till diakoniarbetet prioriterat.

Läs hela debattartikeln här.

Läs hela inlägget »

Företrädare för Svenska kyrkans skogsvård menar att de har satt upp höga ambitioner för naturvård genom att leva upp till certifieringsstandarden för sitt skogsbruk.

Det är uppenbart att detta inte räcker. Sedan 1950 har ca 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar. Artdatabankens experter bedömer idag att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och att mer än 900 arter är hotade. Den främsta orsaken till detta är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar och trakthyggesbruk. Naturvårdsverket skriver 2020 att ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. ”

Svenska kyrkan sköter sin skog varken bättre eller sämre än andra svenska skogsägare. I FN:s rankning av hur stor del av ett lands yta som utgörs av skyddad natur, hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för skogsskövling som exempelvis Brasilien (33:e plats) och Malaysia (73:e plats). (DN 2018-06-22) Mot bakgrund av att Artdatabankens bedömning att certifieringsarbetet inte är tillräckligt för att bevara biologisk mångfald, och att trakthyggesbruk är den stora boven, så behöver också Svenska kyrkan anamma ett mer kritiskt förhållningssätt till både trakthyggesbruk och naturvårdsambitionen i det nuvarande certifieringssystemet.

Man hänvisar till kyrkoordningen där ”vår uppgift är att förvalta skogen i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.” I kyrkoordningen 46 kap 1§ står det att syftet med förvaltningen av prästlönetillgångarna är att bidra till ekonomiska förutsättningar för kyrkans förkunnelse. Vidare står följande i 46 kap 3§ ”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga avkastning.”

Vi menar att kyrkoordningens 46 kap 1 o 3 § måste skrivs om. Vi har goda grunder för en sådan begäran. Enligt den grundsyn på skapelsen som biskoparna lyfter fram i ”Ett biskopsbrev om klimatet” har skogen ett egenvärde i relation till Gud genom att Gud älskar sin skapelse. Denna grundhållning till skapelsen borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. Skogen är helig då den i sig är en förkunnelse om Guds skönhet och storhet. Avkastningen från skogen får därför inte enbart vara ett medel för ekonomisk tillväxt då 97% av intäkterna kommer från medlemsavgifter och 3% från prästlönetillgångarna så borde det finnas utrymme att värna skapelsen på sådant sätt att medlemmar känner en glädje i att Svenska kyrkan tar sitt ansvar och kan stå som föregångare för ett förändrat skogsbruk, vilket skulle kunna leda till att fler medlemmar ansluter sig.

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) menar att en kyrka som vill värna om livet i skapelsen bör avsätta minst 20% av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden och i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation. ViSK menar att formuleringarna i 46 kap 1 o 3 § angående förvaltningen av prästlönetillgångarna måste skrivs om. Den biologiska mångfalden, ekosystemets ramar och kulturvärde måste få lov att vara styrande i hur skogen sköts och inte den ekonomiska avkastningen. ViSK menar att ett led i Svenska kyrkans försoningsarbete och i samarbete med det samiska urfolket innebär att Svenska kyrkan avstår från att sälja gammelskog, vilket är viktiga intresseområden för det samiska urfolket; denna skog ska istället omvandlas till kyrkoreservat, i ständigt skydd av Svenska kyrkan som förvaltare.

ViSK menar att Svenska kyrkan bör inrätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen; kunskapsuppbyggnaden om skogar med särskilt höga naturvärden måste intensifieras och fördjupas. ViSK menar att Svenska kyrkan måste efterleva sitt åtagande gentemot Agenda 2030 och ILO 169.

ViSK kommer att i kyrkomötet föra fram synpunkter på att Svenska kyrkan måste befinna sig i frontlinjen för att visa vägen mot ett verkligt klimatanpassat och hållbart skogsbruk. Vi i ViSK kommer att arbeta för att kyrkoordningen skrivs om.

Vi hoppas nu att andra nomineringsgrupper delar denna hållning till hur Svenska kyrkan sköter sin skog. Vi vill härmed öppna upp för ett samtal med andra nomineringsgrupper med syfte att leda till en revidering av kyrkoordningen och en radikal förändring av Svenska kyrkans skogsvård. Rösta på ViSK i kyrkovalet den 19 september 2021!

ViSK Vänstern i Svenska kyrkan

Läs hela inlägget »

Artikel i Landets Fria Tidning om Erik-Oscar Oscarsson i Härnösand.
Erik-Oscar Oscarsson, 67 år, bor i dag i Härnösand men är uppvuxen utanför Dorotea där han har sett hur hans barndoms skogar har kalhuggits av skogsbolagen. De stora kalhyggena är ett stort bekymmer menar han, både för den biologiska mångfalden och klimatet – men också för alla samer vars kultur hotas av skövlingarna. Det handlar inte bara om renbetesmarken menar han, utan också att miljön i vattendragen påverkas negativt vid stora avverkningar.

Kyrkovalet
Förutom samevalet så kandiderar Erik-Oscar Oscarsson också till kyrkovalet i höst. Han står bland annat som första kandidat för Vänstern i Svenska kyrkan, ViSK, i Härnösands pastorat och stift. Även där planerar han att driva skogsfrågorna och samers rättigheter om han blir invald.
En fråga som ViSK driver är att minst 20 procent av den skog som Svenska kyrkan äger ska omvandlas till reservat. Men Erik-Oscar Oscarsson menar att det också kan vara problematiskt med reservatsbildningar på många platser. Han är till exempel kritisk till Sveaskogs planer på reservat väster om lappmarksgränsen, eftersom han menar att det skulle lägga ”en död hand” över området.

– Folk måste också kunna leva av marken och vattnet, säger han.
Enligt rennäringslagen så har i dag endast samer som till hör en sameby rätt att använda marken inom renbetesområdena, Erik-Oscar Oscarsson och hans parti vill istället att den rätten ska tillfalla alla samer, så att även de som lever av till exempel jakt och fiske ska kunna nyttja marken utan problem.

– Det är den största och viktigaste frågan för oss, säger han.

Läs hela artikeln här.

Läs hela inlägget »

Insändare i Dala-Demokraten

Vill du att samhället ska byggas på humanism och jämlikhet? – Rösta i kyrkovalet i september.

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med över 5,7 miljoner medlemmar. Styrningen är demokratisk. I september är det val och då väljs demokratiskt företrädare till tre olika nivåer av beslutsfattande organ; lokalt Kyrkofullmäktige, regionalt Stiftsfullmäktige samt landsomfattande Kyrkomötet. Valet tillskrivs ibland epitet "det bortglömda valet" då valdeltagandet är mycket lågt samt att kyrkans roll och betydelse i samhället inte alltid framträder helt tydligt. Eftersom kyrkans styre tillsätts demokratiskt går detta att påverka genom att ta ställning.

Som demokratisk socialist engagerar jag mig i den oberoende nomineringsgruppen ViSK, som är en förkortning för ”Vänstern i Svenska kyrkan”. Det är en obunden nomineringsgrupp som samlar kandidater i de tre olika kyrkovalen, oberoende av partipolitisk tillhörighet. Vi är en fri röst som många ska känna sig trygga med - såväl socialister som socialdemokrater och övriga rödgröna sympatisörer.

Jag engagerar mig som valbar kandidat i samtliga tre kyrkoval för att kyrkans arbete tydligare ska betona social rättvisa, ökad jämlikhet och jämställdhet samt att förverkliga det ekologiskt hållbara samhället. Vi vill se en öppen och inkluderande kyrka och inom ramen för kyrkans verksamhet verka för att uppnå ett jämlikt och jämställt samhälle för alla oavsett ålder, kön, sexuell läggning, klass, etnicitet, genus samt religiös övertygelse. Vi står för och bär upp de värden som vänstern alltid gjort.

Du kanske inte bryr dig om kyrkan personligen, men det finns andra som gör det. Några som en gång gjorde det var Sverigedemokraterna. Valdeltagandet är relativt lågt (endast runt 20procent) och då behöver ett parti inte samla allt för många röster i absoluta tal för att skaffa sig inflytande. Det var så Sverigedemokraterna en gång växte sig stora; att komma in i värmen och bygga upp en växande rörelse. Kyrkovalens låga tröskel utnyttjades för att ta språnget in i det politiska rummet. In i värmen med möjligheter att påverka, till det sämre. Därifrån känner vi alla konsekvenserna med ett rekordstort SD på riksplanet, som har färgat hela samhällsdebatten.

Eftersom valdeltagandet är lågt i kyrkovalen kan det vara relativt lätt för olika grupper att ta sig in i till exempel kyrkofullmäktige. Alla platser där högern kan motarbetas, där ska vi finnas. Vi som står för medmänsklighet, mångfald, tolerans och öppenhet. Vi tar fighten mot högern på alla plan.

Sammanfattat i fyra punkter bör du rösta i höstens kyrkoval om du vill:
1) Stärka arbetet med hållbar utveckling (klimatförändring/förlust av biologisk mångfald) och förvaltning av skogstillgångar
2) Stärka HBTQ-rörelsen och arbetet för ökad jämställdhet och inkludering
3) Stärka kyrkans möjligheter att bistå socialt utsatta i samhället
4) Stärka engagemang i internationellt biståndsarbete och att värna asylrätten

Det innebär att du bör rösta på Vänstern i Svenska kyrkan i kyrkovalet den 19 september, för vi behöver mer av solidaritet och humanism, inte mer av högerns hårda nypor och populistisk främlingsfientlighet.

Martin Öst
kandidat för ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan)

Läs insändaren här.

Läs hela inlägget »

Inlägg i debatt i Dagen om formerna för val till Kyrkomötet (opublicerad)

Det förs en diskussion om att Svenska kyrkan borde återgå till indirekta val som ett sätt att sätta stopp för den så kallade partipolitiseringen av kyrkan (Carlshamre & Andrén i Dagen 26/4).

Vi, som båda kandiderar för den helt fristående nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan), anser att en sådan åtgärd skulle leda till en långsam svältdöd för valdeltagandet i den svenska folkkyrkan. Den som vill ta bort direktvalet till kyrkomötet bör berätta varför någon skulle vilja gå till valurnorna om det innebär att vi ska acceptera att lämna över ansvaret till någon annan att utse kandidater till de poster som de facto kommer att bestämma hur kyrkan ska utvecklas.

Före år 2000, då kyrkan skiljdes från staten, var valet till kyrkofullmäktige det enda direktvalet medan både kyrkomötet och stiftsfullmäktige valdes indirekt av fullmäktiges ledamöter. Man såg dessa nivåer som organ för församlingarna i stället för något som gällde alla kyrkans medlemmar. Centerpartiet och POSK ville behålla det systemet men vi i ViSK tänker att det är naivt att tro att kyrkans medlemmar skulle vilja avstå från detta direkta inflytande.

Vad gäller medlemmarnas rätt att välja ledamöter till kyrkomötet i direkta val håller vi med vad Jesper Eneroth skriver i sin replik till POSK (Dagen 5/5). Men en viktig skiljelinje är att ViSK ser ett bekymmer i att tre partier fortfarande ställer upp i kyrkovalet (Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna). Vi menar att det är viktigt att få bort partipolitiken ur kyrkan men att ta bort ett direktval är ingen lösning. ViSK menar att partier naturligtvis kan ha en åsikt om kyrkor och religioners roll i samhället men de bör inte vara en kollektiv medlem i kyrkan och styra över dess verksamhet. Kyrkans förhållanden är en angelägenhet för dess medlemmar.

En nackdel med politiska partier i kyrkan är att det är svårt att skilja på vad partiet i sekulära sammanhang tycker och gör, och den del av partiet som ställer upp i kyrkovalet. Om vi tar Socialdemokraterna som exempel så talar de i sitt kyrkopolitiska program sig varma för den gästfrihet som den kristna kyrkan har utvecklat genom historien. Men sedan ser vi vad som händer i den nationella politiken när partiet stramar åt flyktingpolitiken så att det blir svårare för den som söker asyl i Sverige att bli en del av landet, och partiets politik lägger ökade bördor i form av oro och stress på människorna som söker asyl. Som vi ser det går det inte att lita på ett sådant parti - man vet inte var dess kyrkopolitiker kommer ha sin lojalitet. Det är avgörande för kyrkans väljare att de ska kunna lita på att de kandidater de röstat på ska stå upp för sin nomineringsgrupps åsikter hela vägen och inte vika sig för en ”partilinje”.

Vi blir också väldigt bekymrade när Sverigedemokraterna och nu även Alternativ för Sverige (AfS) går till offensiv och säger att de både vill avpolitisera kyrkan men samtidigt vilja göra den konservativ och nationalistisk. De har mönstrat kandidater i alla stift för det syftet. ”Ett mandat i Kyrkomötet skulle innebära det stora nationella genombrottet för vårt parti”, skriver AfS på sin hemsida. Här finns uppenbart en helt annan politisk agenda. Det är vår bestämda åsikt att kyrkomötet inte ska vara någon plats för att legitimera ett rasistiskt parti.
Vi anser att den viktigaste motkraften är att stå starka i det kristna budskapet. Ja, det kristna budskapet är starkt och tar tydlig ställning för de svaga vilket ibland gör det väldigt politiskt. Vi ska använda tron och formulera den i samhällsdebatten för att stå upp för vår övertygelse om grundläggande mänskliga rättigheter, ge en röst åt de som sällan hörs, vara ett stöd och en trygg plats för alla dem som behöver värme, omtanke och kyrkans skydd. Då tror vi att människor ser att kyrkan tar det ansvar som den är satt att ta – att förmedla ett hoppets budskap och vara en röst för dem som behöver det mest.

Om man tycker att kyrkan ska vara fri från partipolitik och man samtidigt har värderingar som lutar åt vänster - då är ViSK det självklara alternativet. Vi vill att Svenska kyrkan ska kunna vara en stark röst som tar ställning för Skapelsen, de svaga och utsatta. Och då måste kyrkan kunna vara fri att ta ställning utifrån det.
 
Brith Fäldt (ViSK), Luleå stift
Jonas Edberg (ViSK), Skara stift

Läs hela inlägget »

Insändare. I en insändare till Alingsås tidning den 9/5 skriver företrädare för Borgerligt alternativ att “politiseringen av Svenska kyrkan måste upphöra”.

Debattörerna tycker inte att kyrkan ska uttala sig i politiska frågor då de ser detta som “partipolitik”. Självklart ska inte kyrkan ta ställning för det ena eller det andra partiet i svensk politik, men om kyrkan inte ska få uttala sig i frågor som också partier pratar om blir det väldigt begränsat i vilka samhällsfrågor kyrkan kan uttala sig i. Ta klimatfrågan som exempel, det är en politisk fråga i allra högsta grad. Menar artikelförfattarna att kyrkan inte ska ta ställning för en radikal klimatomställning, då detta riskerar att uppfattas som att kyrkan är politisk?

Vi i nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) – som för första gången ställer upp i kyrkovalet i Skara stift – håller med Borgerligt alternativ om att väldigt mycket bra arbete har gjorts inom kyrkan under året som gått. Gudstjänstfirande, gemenskap och det diakonala arbetet är kyrkans primära uppgifter, men det ena behöver inte utesluta det andra. Eftersom Svenska kyrkan är en stor aktör i samhället ser vi det som en självklarhet att kyrkan då och då tar ställning i större politiska frågor som rör dess medlemmar och landet vi lever i. Att sådana ståndpunkter bör grunda sig i den kristna tron och på de kristna värderingarna är givet. Detta betyder inte att kyrkan blivit partipolitisk, utan är bara en naturlig följd av att kristendomens budskap har politiska dimensioner. Sedan finns det såklart utrymme att diskutera exakt inom vilka frågor och på vilket sätt dessa uttalanden bör ske.

Att kyrkan är öppen för alla är mycket viktigt! Ett av Jesus utmärkande drag var just hans villighet att umgås med alla typer av personer, även de som vissa ansåg som olämpligt umgänge. Självklart måste det också finnas utrymme för olika uppfattning i många frågor och det är viktigt att det finns en öppenhet inför diskussion. Samtidigt kan kyrkan inte vara en fredad zon där man aldrig behöver bli ifrågasatt. Bibeln är oundvikligt politisk, och därför måste även det man pratar om i kyrkan få vara det. Du är alltså välkommen oavsett politisk hemvist, men kan kanske inte alltid räkna med att dina åsikter får stå outmanade.

Då är det bättre att vara öppen med att det kan finnas ideologiska skiljelinjer mellan nomineringsgrupper. Namnet “Borgerligt alternativ” låter onekligen politiskt i våra öron, så vi tycker att det är konstigt att de låtsas vara opolitiska. Om vi leker med tanken att Svenska kyrkan aldrig skulle kommentera samhällsfrågor eller uttala sig i politiska frågor, så skulle även det vara en politisk handling - ett upprätthållande av status quo.
Vi i ViSK är öppna med att evangeliet innehåller politiska dimensioner. Vi vill arbeta för en öppen och inkluderande kyrka, som arbetar för solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.

Lisa Wallenstein
Kristofer Vaske
Jonas Edberg
Vänstern i Svenska kyrkan, Skara stift

Se insändaren här.

Läs hela inlägget »

Insändare i Alingsås Tidning den 14 maj 2021

I en insändare till Alingsås tidning den 9/5 skriver företrädare för Borgerligt alternativ att “politiseringen av Svenska kyrkan måste upphöra”.

Debattörerna tycker inte att kyrkan ska uttala sig i politiska frågor då de ser detta som “partipolitik”. Självklart ska inte kyrkan ta ställning för det ena eller det andra partiet i svensk politik, men om kyrkan inte ska få uttala sig i frågor som också partier pratar om blir det väldigt begränsat i vilka samhällsfrågor kyrkan kan uttala sig i. Ta klimatfrågan som exempel, det är en politisk fråga i allra högsta grad. Menar artikelförfattarna att kyrkan inte ska ta ställning för en radikal klimatomställning, då detta riskerar att uppfattas som att kyrkan är politisk?

Vi i nomineringsgruppen ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) – som för första gången ställer upp i kyrkovalet i Skara stift – håller med Borgerligt alternativ om att väldigt mycket bra arbete har gjorts inom kyrkan under året som gått. Gudstjänstfirande, gemenskap och det diakonala arbetet är kyrkans primära uppgifter, men det ena behöver inte utesluta det andra. Eftersom Svenska kyrkan är en stor aktör i samhället ser vi det som en självklarhet att kyrkan då och då tar ställning i större politiska frågor som rör dess medlemmar och landet vi lever i. Att sådana ståndpunkter bör grunda sig i den kristna tron och på de kristna värderingarna är givet. Detta betyder inte att kyrkan blivit partipolitisk, utan är bara en naturlig följd av att kristendomens budskap har politiska dimensioner. Sedan finns det såklart utrymme att diskutera exakt inom vilka frågor och på vilket sätt dessa uttalanden bör ske.

Att kyrkan är öppen för alla är mycket viktigt! Ett av Jesus utmärkande drag var just hans villighet att umgås med alla typer av personer, även de som vissa ansåg som olämpligt umgänge. Självklart måste det också finnas utrymme för olika uppfattning i många frågor och det är viktigt att det finns en öppenhet inför diskussion. Samtidigt kan kyrkan inte vara en fredad zon där man aldrig behöver bli ifrågasatt. Bibeln är oundvikligt politisk, och därför måste även det man pratar om i kyrkan få vara det. Du är alltså välkommen oavsett politisk hemvist, men kan kanske inte alltid räkna med att dina åsikter får stå outmanade.

Då är det bättre att vara öppen med att det kan finnas ideologiska skiljelinjer mellan nomineringsgrupper. Namnet “Borgerligt alternativ” låter onekligen politiskt i våra öron, så vi tycker att det är konstigt att de låtsas vara opolitiska. Om vi leker med tanken att Svenska kyrkan aldrig skulle kommentera samhällsfrågor eller uttala sig i politiska frågor, så skulle även det vara en politisk handling - ett upprätthållande av status quo.

Vi i ViSK är öppna med att evangeliet innehåller politiska dimensioner. Vi vill arbeta för en öppen och inkluderande kyrka, som arbetar för solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.

Lisa Wallenstein
Kristofer Vaske
Jonas Edberg
Vänstern i Svenska kyrkan, Skara stift

Här kan du läsa insändaren i Alingsås Tidning.

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Mariestads-Tidningen

I år kan ViSK för första gången ställa upp med listor i Skara stift och vi vill därför komma med vårt eget bidrag till diskussionerna som pågått här de senaste veckorna.

Eftersom Svenska kyrkan är en stor aktör i det svenska samhället så ser vi det som en självklarhet att kyrkan då och då tar ställning i större politiska frågor som rör svenska kyrkans medlemmar och landet vi lever i. Att sådana ståndpunkter bör grunda sig i den kristna tron och de kristna värderingarna är en självklarhet. Detta betyder inte att kyrkan blivit partipolitisk, utan är bara en naturlig följd av att kristendomens budskap har politiska dimensioner. Sedan finns det såklart utrymme att diskutera exakt inom vilka frågor och på vilket sätt dessa uttalanden bör ske.

Att kyrkan förändras över tid är positivt, vi är inte samma samhälle och vi lever inte i samma kontext nu som vi gjorde 1930 eller på 300-talet. Kyrkan är traditionsbunden men man ska då också vara medveten om att traditioner förändras över tid. Även om traditioner betyder mycket för många så är det viktigt att förstå att förändring inte är farligt. Så länge man grundar beslut och vägen man går framåt på de värderingar som vi en gång fått till oss från Jesus själv så är förändring något positivt.

Kyrkan ska vara partipolitiskt obunden. Vi i ViSK är en nomineringsgrupp som drar åt vänster även om vi inte är bundet till ett parti. I ett kyrkoval så är det viktigaste att se till vad nomineringsgruppen man väljer har för ideologi - kan jag stå för den? Vilken person kan representera mig i Svenska kyrkan?

Det är viktigt att se till de värderingar de man röstar fram har och välja utifrån de som står en närmast. Kanske visar det sig att man i kyrkovalet inte röstar exakt som i riksdagsvalet, detta är inte konstigt då det handlar om två helt olika sorters val. Kyrkan och politiska partier har inte alltid samma intressen eftersom kyrkan och staten har olika syfte och funktion.

Att kyrkan är öppen för alla är mycket viktigt! Ett av Jesus utmärkande drag var just hans villighet att umgås med alla typer av personer, även de som vissa ansåg som olämpligt umgänge. Självklart måste det också finnas utrymme för olika uppfattning i många frågor och det är viktigt att det finns en öppenhet inför diskussion. Samtidigt kan kyrkan inte vara en fredad zon där man aldrig behöver bli ifrågasatt. Bibeln är oundvikligt politisk, och därför måste även det man pratar om i kyrkan få vara det. Du är alltså välkommen oavsett partitillhörighet, men kan kanske inte alltid räkna med att dina åsikter får stå outmanade.

Vi vill arbeta för en större närdemokrati inom Svenska kyrkan. Det är viktigt att förstå att en kyrka i Lund inte nödvändigtvis kan jobba på samma sätt som en kyrka i Lugnås, de befinner sig i olika sammanhang och vi ser det som viktigt att varje församling får arbeta på det sätt som passar dem. Vi ser också kyrkans miljöarbete och förvaltning av skogen som en fråga med stor vikt. Klimatförändringarna är en av vår tids ödesfrågor och vi vill att Svenska kyrkan ska ta en ledande roll i förvaltandet av skapelsen.

Vi hoppas att ni vill att vi i ViSK ska få ta större plats i kyrkomötet detta år och fortsätta jobba för en öppen inkluderande kyrka som utvecklas med sin tid och arbetar för solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och hållbarhet.

Lisa Wallenstein Lyrestad
Kristofer Vaske Ullervad

Läs hela inlägget »

Debattartikel i Kyrkans Tidning av Per Håkansson och Monica Lindmark
ViSK:s miljögrupp den 27 april 2021

Utdrag ur debattartikeln:
Vi vill härmed öppna upp för ett samtal med andra nomineringsgrupper med syfte att leda till en revidering av kyrkoordningen och en radikal förändring av Svenska kyrkans skogsvård.

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) menar att en kyrka som vill värna om livet i skapelsen bör avsätta minst 20% av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden och i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation.

Här kan du läsa hela debattartikeln
https://www.kyrkanstidning.se/debatt/upprop-ett-hallbart-skogsbruk?key=MTQ3MjA5XzE2MTk1MjA5MTM%3D

Läs hela inlägget »

Insändare i Sydöstran av Kristina Tyrberg, Viveka Söderdahl och Martina Petersson, Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 20 april 2021

Utdrag ur insändaren:
I dagarna har två av Svenska kyrkans biskopar – biskopen i Linköpings stift Martin Modéus och biskopen i Stockholms stift Andreas Holmberg - valt att gå ut i media med en vädjan till Sveriges riksdagspolitiker: ge de ensamkommande flyktingarna från Afghanistan som omfattas av gymnasielagen amnesti!
 
ViSK – Vänstern i Svenska kyrkan – vill påminna om uppgiften för kristna och alla människor av god vilja att ta Jesu uppmaning på allvar att vara salt och ljus i världen. Att verka för humanitet och för livet på jorden. Vi vill värna om en människosyn som vågar se varje människa som en resurs, oberoende av härkomst eller annat som ”avviker” från den gängse normen.
 
Här kan du läsa hela insändaren:
https://www.sydostran.se/insandare/infor-kyrkovalet-valj-livet-98cd0f33/

Läs hela inlägget »

Med uppdrag från styrelsen samlades ett gäng med olika kompetenser med miljöengagemang via zoom med start i december ifjol. Viskare som även har engagemang i olika miljöorganisationer och erfarenhet av miljöcertifikat diplomering inom kyrkan, samt representant från kyrkomötet med
intresseområde inom miljön.

Vi kom snabbt överens att skogsfrågan behövde fokuseras, och började samtala samt söka resurs hur det ser ut i nuläget, samt hur kyrkans skogsbruk kunde förändras. Vi såg där att prästlönetillgångarna handlade om skog och markresurser och andra investeringar som tillförs till kyrkan, och att det rör sig om ca 3% av intäkterna, om man slår ut totalen över Sveriges olika stift– resterande 97% av intäkterna till kyrkan kommer främst från medlemsavgifterna.

I de stift där vi analyserade hur skogsbruket sköttes mera i detalj, såg vi att Svenska Kyrkan i snitt bara ägde ca 5% naturreservat. Vi skulle se att 20% avsattes till kyrkoreservat och stå under Svenska Kyrkans ständiga ägo och förvaltning till förfogande för retreat och friluftsliv runt om i Sverige.
Detta kunde locka svenska kyrkans medlemmar att bli kvar. Kyrkans största inkomstkälla.

I dagsläget sälj ofta så kallad problemskog där konflikter uppstår exempelvis med rennäringen. Vi vill i stället att Kyrkans ska prioritera att äga sådan skog på de platser där behovet finns, för det fortsatta försoningsarbetet med ursprungsbefolkningen. Det skulle kunna ge en verklig upprättelse.

I de skogsområden 80% som vi i dagsläget inte föreslår för kyrkoreservat, vill vi se hyggesfritt skogsbruk, blandskog, ett stop att plantera in främmande trädslag som tyvärr är fortsatt giltiga i och med den nya FSC certifieringen.

Vi hoppas att Svenska kyrkan ska agera som en föregångare i skogsbruket och värna om skapelsen på ett ansvarsfullt och värdigt sätt. Förhoppningar finns att detta kunde leda till samma ansvar när det gäller statens skogsnäringar.
20% kyrkoreservat eller naturreservat av skogen är en rimlig början på en hållbar framtid.

Vi känner stort stöd i denna fråga från andra miljöorganisationers bedömningar, nu hoppas vi att detta kan realiseras. Det handlar inte bara om skogsbruk. Hela den biologiska mångfalden påverkas i skövlingarna i allt från förgiftade urlakningar under skogsmaskinerna som leder till föroreningar i grundvattennivåer till förstörelse både av utrotningshotade arter och växter.
Djurlivet måste värnas och beskyddas, alla djur exempelvis älgar och renar måste kunna tillgodogöra sig sin föda.

Vanliga växter och insekter behöver också skydd då de ingår i den biologi som behövs i naturen. Skogen bör få ha en aktiv del i en orörd natur att agera som lungor för att fånga upp koldioxid.

Vi anser att våra förslag till ett förändrat skogsbruk är en rimlig början som Svenska kyrkan har intresse i att efterleva. Vi vet att kyrkan vill värna om miljön och hoppas att våra förslag leder till att Svenska kyrkan kan stå som föregångare i frågan och som inspiration för andra näringar att efterlikna.

Om än skogen skulle borda stå helt orörd så är vår samlade bedömning att förslaget är en realistisk start på ett annat sätt att se på skogsbruket.
Arbetet fortgår för oss i miljö utskottet med motionsskrivningar, samt inom andra miljöområden där vi kan påverka Svenska kyrkan.

Vid skrivbordet / Monica Lindmark

Läs hela inlägget »

Vilka teologiska argument finns för att rösta på ViSK i kyrkovalet? Massor, visade det sig under valskolan som hölls igår (söndag) med 70 engagerade ViSKare som är redo för kyrkovalkampanj!

Var Jesus socialist? Hur inspirerad var Marx av bibeln när han skrev sina verk? I reflektioner och diskussioner fann vi många teologiska argument för att dra kyrkan åt vänster- där den bör ha sin kärnverksamhet.

Ordförande Mona Olsson talade utifrån profeten Jesaja om att dela brödet med den fattige och änkorna. Det är också vårt uppdrag i ViSK att stå på de utsattas sida. Därför vill vi satsa på diakoni.

Andra argument handlade om skapelsen och att alla döpta har ett ansvar att handla så att alla ryms i Guds rike, även växterna och djuren. För så älskade Gud världen, inte bara människorna, och därför måste vi visa respekt och omsorg för allt liv.

Ekonomiska vinstintressen sliter sönder samhället. Röster som står upp för att stå upp för en annan världsordning behövs för att människor ska kunna leva och arbeta under värdiga förhållanden. Kristendom och socialism möts i Jesus budskap om att älska sin nästa. Därför måste även ekonomiska strukturer och beslut formas av kärleken till alla människor istället för vinstmaximering. ViSK vill att Svenska kyrkan ska vara trovärdig i handling utifrån Jesus budskap.

I första Korintierbrevet står det om mänskligheten som en enda kropp med olika delar. Vi har olika uppgifter och alla är viktiga. Alla behövs på olika sätt för att skapa politik för ett levande samhälle.

Även personliga berättelser lyftes om hur kyrkan funnits där under tider av sorg och personliga tragedier. Det är en viktig roll som kyrkan har och ViSK vill att Svenska kyrkan ska kunna vara där för alla som söker henne: från olika bakgrunder, åldrar, sexuell identitet och uttryck eller tro.

Vi har ett uppdrag från Gud att arbeta för Gudsriket på jorden med Jesus som förebild. Ett förslag var att låta psalm 398 ”Vi reser ett tecken” av Jonas Jonsson med musik av Per Harling bli ViSK:s kampsång i kyrkovalrörelsen och framåt.

Vi reser ett tecken, rättvisans tecken,
måltid delad med alla.
Vi smakar den framtid de fattiga hoppas,
tid då murar skall falla.
 
/Ellen Skånberg, ersättare i styrelsen för ViSK

Läs hela inlägget »
Marjut Ervasti Marjut Ervasti

Nu har ViSK i Stockholms stift som första stiftsgrupp i ViSK bestämt vallistorna till stiftsfullmäktige i Stockholm och Kyrkomötet.

Stiftslistan toppas av Britt Björneke, Huddinge församling och Håkan Jörnehed, Maria Magdalena församling. Håkan har tidigare varit landstingsråd för Vänsterpartiet.
 
Listan till Kyrkomötet toppas av Marjut Ervasti, Hägerstens församling. Marjut är präst i Västermalms församling.

Nu arbetar vi hårt för att få kandidater att ställa upp i kyrkovalet i så många församlingar som möjligt i Stockholms stift. Anmäl dig till Britt Björneke om du är intresserad eller tipsa någon som kan vara intresserad av att ställa upp.

Läs hela inlägget »

För styrelsen började det nya året 2021 med möte. Redan den 3 januari träffades vi på Zoom. Det var stora punkter på agendan som hur årsmötet ska se ut så här år två med corona, rapport från det nystartade klimat- och miljöutskottet och planering inför valkampanjen. 2021 kommer att bli ett spännande år med många möjligheter för alla nya och gamla medlemmar att vara med och påverka ViSK och Svenska kyrkan.

Du som är medlem- passa på att värva en kamrat! Du som inte redan är medlem- signa upp nu för att få all information om hur du kan vara med under det här nya spännande året som ligger framför oss!

Ellen Skånberg, ersättare i styrelsen

Läs hela inlägget »

Nyhetsarkiv